Norrbottens media skrev om SKL-projektet i mars där Boden var en av 13 kommuner som anmält sig. Kommunen var glada över att ha kommit med Linnéuniversitets studie att förebygga stress och utmattning i samarbete med SKL, Sveriges kommuner och landsting. Kravet var att forskningen behövde ha ett ganska stort underlag på 150 anställda per personalgrupp. Eftersom psykiskt ohälsa är en växande faktor inom vård, skola och omsorg så var projektet riktat mot grundskolelärare och anställda inom äldreomsorgen i Bodens kommun. Deltagarna skulle tas ut av universitet efter speciella kriterier efter att personalen besvarat en enkät som handlade om allt från arbetsorganisation, krav, resurser, hälsa och depression. Grupperna skulle då kunna startas upp en månad senare. Fyra personalspecialister var utsedda att leda samtalsgrupperna. De 30-talet deltagare som projektet skulle kunna uppgå till skulle träffas två timmar per vecka på arbetstid under tio veckors tid. Deltagarna i grupperna skulle då reflektera tillsammans, hitta strategier och stötta varandra för att på så sätt undvika sjukskrivning. Men i dag finns inga samtalsgrupper igång. Vilket huvudskyddsombudet Mikael Norberg, socialförvaltningen, och projektledaren Stina Leden, utbildningsförvaltningen, givetvis beklagar.
– Vi klev in i det här med hull och hår och hade en väldigt stark kraft att jobba med det här. Det är klart att det är ett misslyckande om vi hade 15 procents svarsfrekvens på enkäten, säger Stina Ledén, projektledare.
79 personer svarade på enkäten som gick ut till 533 personer.
– Vi jobbade hårt och gav ut en broschyr som vi lade ut på alla arbetsplatser plus annan information. Vi skickade också ut tre påminnelser för att få så många som möjligt att besvara enkäten. De flesta som svarade mår ganska bra och några uttryckte att de känner stress och inte hinner med arbetet, säger projektledaren Stina Leden.
Två uttagna undersköterskor tackade ja till att dela i samtalsgrupperna och fem-sex anställda från skolan.
– Givetvis var två från vården för litet underlag för att starta en samtalsgrupp. Det gick tyvärr inte vilket känns tråkigt, säger Mikael Norberg, Kommunals huvudskyddsombud.
– När det gäller lärarna så togs sex lärare ut, fem dök upp till första samtalsträffen. Några kände då sig tveksamma till deltagandet och tyckte inte de hade tillräckligt bra förutsättningar att delta så innan andra träffen klev fyra av så det blev bara en kvar. Så gruppen ställdes in, säger Stina Leden.
Huvudskyddsombudet tror själv att en bidragande orsak till att så få besvarade enkäten kanske berodde på att den skulle öppnas via Bankid för att det skulle vara säkert. Så att universitetet kunde se att rätt person identifierade sig och svarade på enkäten.
– Det är inte alla i dag som har BankID. Sedan har det skrivits rätt mycket om hur lätt det är att råka ut för bluffmakare. Så jag tror att många kanske kunde ha svarat på enkäten om den hade presenterats kanske i pappersform och gjorts tillgängligare än vad som blev fallet, säger Mikael Norberg.
Stina Leden vill dock understryka att det i dag inte finns några vetenskapliga bevis rörande effekten av dessa samtalsgrupper.
– Vi hoppas givetvis ändå att Boden kan ta del av forskningsresultat från andra kommuner som får ihop grupper och höra hur andra jobbar vidare efter projektet. För att se om det kan vara något för Boden.