Forskare varnar för beslut utan grund

De små skolornas möjligheter att överleva.Och kvalitén.Aktuella frågor i Boden som forskarna har få svar på.

Foto: Håkan Zerpe
DEN LILLA SKOLAN. Nedläggningshotade Bredåkers skola. Bättre med liten skola än stor? Forskarna har inga klara besked att ge.

Foto: Håkan Zerpe DEN LILLA SKOLAN. Nedläggningshotade Bredåkers skola. Bättre med liten skola än stor? Forskarna har inga klara besked att ge.

Foto: Håkan Zerpe

Boden2011-10-03 06:00

Skoldebatten i Boden är i full gång. Bland annat om de två glesbygdshögstadiernas framtid: Gunnarsbyn och Harads. Men även skolan i Bredåker.

I alla fyra förslag inom lokal- och strukturutredningen ska de skolorna läggas ner och eleverna bussas till Boden.

Glesbygden värnar om sitt, "en flyttning dödsstöten för byn", "lugn miljö", "alla känner alla".

Skolpolitiker talar om att värna kvalitén inom undervisningen, pedagogisk kompetens och bättre social aktion mellan eleverna vid större skolor.

Överlevnad
-  Frågan är intressant och relevant, säger Gerd Pettersson som arbetar med samverkan mellan skolor och universitetet på Regionalt utvecklingscentrum, Umeå universitet.

Endast litet forskning finns. Glesbygdsverket har gjort en del och några projekt har bedrivits mellan Sverige och Norge. Vårt grannland har i än större utsträckning skolverksamhet i glesbygd.

En rapport från Skolverket finns publicerad angående kvalitén vid små gymnasieskolor och skillnader mot större enheter. Några olikheter kunde inte noteras.

En mindre studie om små skolor, mer rapport än vetenskapligt arbete, gjordes mellan Sverige, Norge och Finland där Gerd Petterson medverkade.

- I den kan vi inte ur specialpedagogiskt perspektiv säga att det är en sämre kvalité vid små skolor.

Det blev startpunkten för tankar om ett vidare arbete regionalt om dålig kvalité och eventuell nedre gräns för hur många barn en skola bör ha.

Vita fält
-  Under de år som jag arbetade mest intensivt med detta kunde vi inte hitta någon sådan vetenskaplig säkerställning. Det fanns vita fält här.

För två år sedan gjordes en kartläggning av 20 kommuner i Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Frågan var om problem upplevdes i små skolor utifrån kvalité och personalens kompetens.

Med det som grund lämnades en ansökan till regeringen om ett forsknings-, utvecklings- och utbildningsprojekt i ämnet. Bland annat i fråga om distansundervisning. En inriktning var moderna språk. Exempelvis om en spansklärare i Skellefteå kunde utnyttjas med stöd av handledare på mindre glesbygdsskola.

-  Distansundervisning är enligt skollagen inte tillåten för elever i grundskolan.

Irritation
Det blev inget gehör på departementet. Formellt svar har inte getts.

-  Vi är litet irriterade över detta, säger Gerd Pettersson en smula strävt. Det står och stampar. Studien hade kunnat ge många intressanta svar.

Inte heller har jämförelser gjorts beträffande social miljö mellan stora och små skolor. Norsk forskning pekar på att den kanske inte är sämre på mindre skolor.

En fara
-  Man tror en massa saker i sammanhangen små och stora skolor som inte är underbyggda, sammanfattar Gerd Petterson. En fara eftersom det ger politiskt utrymme som tyvärr kanske inte alltid är till för att ge möjligheter för små miljöer att överleva.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om