Förlikning räddar ån

Sävaståns öde avgjordes på tisdagen.
Då mötte Vattenfall sina motparter, bland annat Kammarkollegiet, Bodens kommun och Sävast samfällighetsförening, i Miljödomstolen.
Parterna har under flera år stått rätt långt från varandra.
Plötsligt under förhandlingen blev hårt vatten mjukt.

BODEN2007-08-22 06:00
Processen om att rädda den igenväxande ån har varit lång. Dåvarande Vattendomstolen konstaterade 1951 att tillströmningen från älven till ån minskat i och med att älven reglerades.
Förhållandena är alltså så att ån börjar i älven och slutar i älven.
Det tidigare inflödet från älven ansågs alltså ha minskat. Två dammar byggdes, en i inloppet och en i utloppet vid väg 97 söder om Sävast.
I en dom från 1995 ålades Vattenfall att under fem års prövotid pumpa in 400 liter vatten per sekund vid övre dammen 15 oktober-15 maj. Avsikten var att tillföra ån friskt vatten.

Förlängd prövning
I avvaktan på ny dom förlängdes prövotiden. Miljödomstolen skulle på tisdagen slutligen avgöra hur inpumpning skulle ske. Miljööverdomstolen hade tidigare fastställt nämnda volymer och tidpunkter.
Vattenfall har under processens gång hävdat att landhöjningen varit orsaken till åns förfall. Ån torrläggs förr eller senare, har Vattenfall resonerat.
Motparterna har skyllt på att Vattenfalls åtgärder i själva älvfåran skulle ha bidragit till åns försumpning. Hinder i form av berg ansågs ha pressat vatten mot åns inlopp. Bergsklackarna sprängdes dock bort av Vattenfall.
Så var läget när parterna bänkade sig i Miljödomstolen tisdag förmiddag. Vattenfall på ena sidan med Bodens kommun, Kammarkollegiet - som företräder allmänna intressen, Sävast samfällighetsförening, enskilda stugägare, länsstyrelsen och Fiskeriverket på den andra

Ledarmar
Alla dessa stod bakom yrkanden som framfördes av kammarrådet Gunnar Edenman, Kammarkollegiet.
I första hand ville man ha en förlängning av prövotiden. Under tiden skulle Vattenfall undersöka om det gick att bygga ledarmar i älven för att pressa in vatten i ån.
Andrahandsyrkandet gick ut på att omdisponera de 7,3 miljoner kubikmetrarna som pumpas in varje år, bland annat med inpumpning av 50 liter per sekund under hela året.

Borde ha sagts tidigare
- Vi bestrider yrkandena, sade en något överraskad Erik Alfort, Vattenfalls juridiska ombud. Det här är nyheter som borde ha framförts tidigare till domstolen. Vi kan inte yttra oss över det.
Domstolens ordförande, rådman Pia Sandeskog, suckade och tittade på sina ledamöter. Vad göra?
- Vi tar en kort paus, sade hon och rätten drog sig tillbaka för överläggning.
Det blev grönt ljus för yrkandena, meddelade Pia Sandeskog.
- I domen från Vattenöverdomstolen föreskrevs att samråd skulle ske mellan parterna. Sådana har inte ägt rum och det finns inga skäl att avvisa yrkandena hur pumpningen ska ske.

Mjukare vatten
Efter lunch började det hända saker.
Överraskande sådana.
Hårt vatten blev plötsligt mjukt efter interna möten och överläggningar mellan parterna utanför rättssalen.
Resultatet blev en slags förlikning.
Viktigast där är att Vattenfall tar på sig att pumpa in 400 liter vatten i sekunden året om i Sävastån, totalt nästan dubbelt så mycket som under prövotiden.
I gengäld drog sakägarnas yrkanden tillbaka helt.

Alla nöjda
Alla såg påtagligt nöjda ut över slutet.
Advokat Nils Rinander, som företrädde Sävast samfällighetsförening:
- Det är nu tillfället bjuds, inte sedan. Om vi inte kommer överens nu kanske vi förlorar alltihopa. Vi får i och med detta nästan dubbelt så mycket vatten i ån per år mot tidigare.
Vattenfalls pumpkostnader blir högre, konstaterade Kjell Ali Wallin, Vattenfalls ansvarige för tillståndsfrågor:
- Men det är överkomligt. Lösningen är bra för alla parter. Och för miljön som är nummer ett för Vattenfall och det har vi tagit hänsyn till här.
Dom meddelas i höst med de nya omständigheterna inskrivna.
Fakta Sävastån
Sävastån utgör en skiljelinje mellan Sävastöns bostadsområde med golfbanan och det äldre området i Sävast. Den är fem kilometer lång och har en övre damm och en nedre. Den övre ska hindra vattnet i ån att rinna tillbaka i älven vid lågt älvvattenstånd. Den nedre kan bidra till att reglera åns vattenstånd.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om