Föreslår pipeline från kraftverksdammen
Bygg en pipeline från kraftverksdammen till Sävastån, föreslår fastighetsägare i området. En dålig lösning, menar Vattenfall. Vattenfall måste ta sitt ansvar, tycker Kammarkollegiet. Att få Sävastån friskare får åsikterna att gå vitt isär.
Sävastån bildar ena begränsningen på Sävastön, Luleälven den andra. Under sitt lopp tar ån emot ett antal mindre tillflöden från omgivningen.
I norra änden finns en damm som byggdes för att vattnet inte skulle rinna tillbaka till Luleälven vid lågt vatten i älven. Nära åns utlopp i Luleälven finns också en damm för reglering av åns vattenstånd.
Ån har under en lång rad av år mått dåligt med igenväxning och försämrad vattenkvalité.
Vattendomstolen konstaterade redan 1951 att tillströmningen från älven till ån minskade i och med att älven reglerades till vattenkraftens fromma. Det var då dammarna byggdes.
Regelbundna vattenprover
I en ny dom från 1995 ålades Vattenfall att anlägga en pumpstation vid den övre dammen. Vattenfall skulle pumpa in 400 liter vatten per sekund under perioden 15 oktober-15 maj under fem års prövotid. Pumpning under hela året bedömdes ge endast en liten förbättring.
Vattenfall föreskrevs också att ta vattenprover regelbundet.
Efter fem år förlängdes testpumpningarna i avvaktan på ny dom från Miljödomstolen, som övertagit Vattendomstolens uppgifter. Där är vi nu.
Möjligen kommer en hårt belastad miljödomstol med nytt avgörande inom några månader, en dom av mer slutgiltig karaktär.
Nytt förslag från stugägare
Två stugägare vid Sävastån lanserar ett nytt förslag för att få friskt vatten till ån.
- Vi föreslår att en tub läggs ner, från dammen vid Bodens kraftstation, säger Tage Kågebjer, en av förslagsställarna.
Pipelinen skulle alltså börja ovanför kraftverksdammen och grävas ner på älvens södra sida. I höjd med Sävaståns inlopp från älven läggs ledningen på älvbotten och mynnar i åinloppet. Någon pumpanordning behövs inte eftersom höjdskillnaden mellan kraftverksdammen och ån ger självfall.
En rörledning med diametern 20 centimeter ger lika mycket vatten som den nuvarande pumpningen, har de två räknat ut. De har inte gjort någon ekonomisk kalkyl över rörinvesteringen, men tror att den kan vara intressant eftersom Vattenfalls kostnad för pumpningen uppgår till 120.000 kronor per år.
Vattenfall har under hela resans gång hävdat att landhöjningen har största skulden till att vattengenomströmningen i Sävastån successivt försämrats.
Torrläggs med landhöjningen
Kjell Ali Wallin är Vattenfalls sakkunnige när det gäller Sävastån.
- Det är okej för oss att pumpa vatten eller göra något annat. Men inte längre än tills att naturen själv så att säga tagit ån ur drift. Landhöjningen är nio millimeter per år i området.
Förr eller senare kommer ån ändå att torrläggas, resonerar han.
- Den tidpunkten ligger några år framåt i tiden. Men inte 20 år.
Modellen med pipeline skrotar Kjell Ali Wallin direkt.
- Vattnet får då gå förbi turbinerna i kraftverket och det är ingen samhällsekonomisk lönsamhet i detta. Först måste vattnet användas för elproduktion. Och det är rätt stora mängder vatten, minst lika mycket som vi i dag pumpar.
En annan lösning för Kammarkollegiet fram. Dess uppgift vid rättslig prövning i miljödomstol är att företräda allmänna miljöintressen. Kollegiets förslag grundar sig på att Vattenfall gjorde fel en gång i tiden när man rensade i älven.
- Massorna som Vattenfall sprängde bort låg mitt i fåran. När vattnet kom forsande med en väldig fart trängde de nu bortsprängda stenarna ut vattnet som pressades mot Sävastån inlopp, förklarar kammarrådet Gunnar Edenman.
Annan lösning
Vattenfall skulle enligt vattendomen ha använt grävmaskin för upprensningarna nedströms Bodens kraftstation, påpekar Kammarkollegiet. Rensningen gjordes mer omfattande än vattendomens anvisningar. Rensningen blev tillsammans med den minskade vattenföringen, som härleds från älvens reglering under vattenkraftsutbyggnaden, orsaken till Sävaståns förfall, enligt Kammarkollegiet.
- Vi tror inte på pumpning. Den har inte visat sig fungera riktigt bra. Pipeline? Ja, säkert finns andra tekniska lösningar, exempelvis pipeline.
Kammarkollegiets förslag är att en betongarm byggs ut mot älven. På så sätt skulle vattnet kunna pressas ut i Sävastån enligt den tidigare "naturliga" modellen. Åtgärden kombineras med rivning av åtminstone den övre dammen.
Tage Kågebjer tror inte på Kammarkollegiets lösning.
- Nej, vad som händer då är att vattnet i ån spolas ut och bara ett dike blir kvar.
Vad som härnäst händer är att Vattenfall tar ställning till Kammarkollegiets skrivelse som bland annat tar upp betongarmen.
Så jobbar vi med nyheter