Projektet har startats i höst med Cecilia Andersson, Boden, som projektledare för det landsomfattande upplägget.
- Vi söker skolor som är intresserade, sådana som har visat framfötterna och som är på gång med innovativa saker. Men det är också många skolor som ser det här som en hjälp och stöttning att kunna vara kvar.
Ett urval görs för att få fram de mest intressanta skolorna. Alla skolor i Sverige kommer att få ta del av resultaten.
- Vi vill också visa hur viktig byaskolan är för bygden.
Nedmontering
Hon har tankar om skolutvecklingen lokalt i Boden.
- Om kommunen fortsätter som man börjat har också nedmonteringen av de små lokalsamhällena startat. I stället för att göra tvärtom: Satsa och tänka på hur byaskolorna kan rustas för att bli mer attraktiva. Det finns exempel i landet där man klarat detta och fått inflyttning i stället utflyttning.
All respekt för politikerna som har att hålla ordning på ekonomin, understryker Cecilia Andersson. Men hon tar exemplet en myra på ett schackbräde där myran bara ser en ruta.
- I Gunnarsbyn, som jag känner väl till, jobbas otroligt mycket med lokalt serviceprojekt, turismutveckling och mycket annat. Och så ska högstadiet läggas ner.
- Det blir kontraproduktivt och stämmer inte med de andra dragen. Kanske ett problem inom politiken, att inte se i ett bredare perspektiv.
Hållbart
Cecilia Andersson anser att man borde sätta sig ner och se på alla delarna i samhället som ska fungera. Om nu en långsiktig hållbar utveckling för landsbygden är målet.
- Ska vi få till detta kan vi inte med ena handen göra saker och ta bort med den andra .
Ett exempel på hållbar utveckling är Rättviks kommun. Där hålls byating där bybor, politiker och tjänstemän diskuterar aktuella frågor för bygden. Rättvik har också bestämt att nuvarande byaskolor ska vara kvar. Strukturen är dock en annan än i Boden med bara 2.000 invånare i centralorten av totalt 11.000.