Projektet startade 1 december i fjol och kostar 3,8 miljoner.
– Det är ett utmanande projekt för oss. Vi har aldrig jobbat med biologiska processer, som styrs med hjälp av AI eller maskininlärning, säger Ulrika Rova, professor på Luleå Tekniska universitet.
Maskininlärning är ett område inom artificiell intelligens, AI, och därmed inom datavetenskap. Det är en metod för att med data träna datorer att upptäcka och lära sig lösa en uppgift, utan att datorerna i förväg programmerats just för den uppgiften.
– Projektet inkluderar olika experter där AI är en viktig del, säger Ulrika Rova.
Att projektet har väldigt mycket fokus på Boden beror bland annat på H2 Green Steels planerade anläggning och serverhallarna, som redan finns. Förutom närheten till grön el producerar hallarna restvärme, som man vill ta tillvara. Platsen bedöms vara unik för att demonstrera cirkulär ekonomi i full skala för ett framtida samhälle.
Restvärmen är lågvärdig, som man i ett annat projekt nu försöker använda för att odla närproducerade grönsaker i ett 300 kvadratmeter stort växthus.
Ulrika Rova påpekar, att det nu även varit mycket fokus på att Sverige måste bli självförsörjande när det gäller produktion av mat.
– Det finns i dag många utmaningar i världen hur vi ska producera bra proteinkällor och därför har man i hela Sverige tittat på att starta landbaserade fiskodlingar.
Att man inte vill ha odlingarna i vatten beror på att det leder till övergödning.
– Vi har tidigare samverkat med SLU i Uppsala med fiskodlingsexperter i andra projekt. Vi tittade på möjligheterna att expandera det samarbetet.
I samma veva kom en utlysning från Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling.
– Då såg vi att vi hade en unik möjlighet att kunna titta på det här på ett ställe där det är väldigt ljust under sommarmånaderna och kallt under vintern.
Projektet går ut på att designa en uthållig, cirkulär matproduktion där man tar tillvara restström så effektivt som möjligt. Inte bara från datahallarna. Normalt ger fiskodling och växthus också rester, som man inte återanvänder, men nu skulle kunna ta tillvara genom att skapa slutna kretslopp.
– Då skulle vi kunna använda all näring effektivt med fiskodlingen i centrum kopplat till växthusen, som kan använda näringsämnen från fiskodlingen som gödningsmedel. Vi tittar även på att koppla ihop det med odling av mikroalger och insekter, förklarar Ulrika Rova.
Tanken är att använda algerna och insekterna för hållbar tillverkning av foder till fiskarna. Algerna innehåller omega3, ett tillskott som behövs eftersom fiskar inte själva producerar det.
Målsättningen är att med AI skapa ett system att optimera användningen av alla olika näringsämnen i hela produktionskedjan anpassat till utomhusklimatet och tillgängligheten av restvärme.
– Vi står nu i tät kontakt med Boden Business Agency och alla projektdeltagare. Vi tittar på vad det är för data vi måste leverera till AI-teamet. De ska bygga en prototyp som baseras på de biologiska processerna, säger Ulrika Rova och fortsätter:
– Vi ser även över data för restvärmen, temperaturer och dagsljus, som matchas med de fysiska förutsättningarna som finns i Boden. Därefter ska vi bygga en AI-modell och även se hur stora volymer, som krävs för att det ska bli lönsamt.