Kommunen har legat på en andra plats när det gäller antalet behöriga lärare, enligt Bästa skolkommun. Redan under det här läsåret har det dock blivit sämre.
– Vi ser i vårens bemanningsplanering att det finns vakanser. Det är tydligt märkbart på de flesta arbetsplatser, säger Joanna Hübinette.
Det gäller alla yrkeskategorier; förskollärare, grundskollärare, fritidspedagoger, specialpedagoger och gymnasielärare.
– Det blir en enormt stor skillnad för en kommun som har haft det så bra som vi har haft det. Det är svårt att få tag i spetskompetens, inte bara matte- och NO-lärare, säger Joanne Hübinette och fortsätter:
– Det är inte heller lätt att få tag i specialpedagoger. På en skola med 300 elever kan vi ha en eller två om vi har tur. Det är för få, eftersom vi har så stora behov. Vi behöver specialpedagoger som kan handleda både elever och lärare. De jobbar hårt med frågan på olika skolor.
Hon berättar att de också ser hur behörigheten stadigt sjunker på fritidshemmen och att många av de behöriga har passerat 60 år.
– Det är klart att det påverkar verksamheten.
För Lärarförbundet är behörighet en självklarhet. Kommunen anställer inte någon som inte har legitimation, utom på kortare eller längre vikariat. Joanna Hübinette är noga med att påpeka att de som är obehöriga och kommer in och jobbar gör sitt allra bästa, men påpekar att det samtidigt inneburit en ökad arbetsbelastning för den behöriga personalen.
Stora pensionsavgångar är en orsak till lärarkrisen, men det är inte hela sanningen.
Luleå tekniska universitet erbjuder förskollärarutbildning på plats på campus i Luleå, men grundskollärarutbildningar från förskoleklass upp till årskurs sex är på distans.
Även specialpedagogerna utbildas på distans och många åker därför till Umeå. Man kan läsa till lärare med inrikting fritidshem i Umeå, men inte på distans. Då måste man till Sundsvall, förklarar Joanna Hübinette.
– En del vill inte åka så långt, utan väljer andra yrken.
Hon anser därför att det är en avgörande fråga för framtiden och tillägger att kommunen jobbar aktivt mot LTU, men bedömer att det även måste till andra kreativa lösningar.
– Vi måste tänka annorlunda. Man måste ha flera olika strategier och underlätta för människor att läsa. Det kan vara att man betalar en del av utbildningen eller att man betalar studieskulderna när man är klar med utbildningen. Men det här är jättedyra lösningar och därför tror jag att staten behöver få titta på det.
Joanna Hübinette tycker det är positivt att man gjort något för att höja lärarlönerna. Håller det i sig bedömer hon att fler kommer att utbilda sig och kanske kommer att locka tillbaka lärare. Samtidigt säger hon att lärarlyftet har ökat rörligheten.
– Nu måste man jobba med att minska arbetsbelastningen och hur man organiserar skolan. Jag tycker att man måste renodla vad en lärare ska göra.
Som exempel tar hon upp lärarnas ansvar för egenvården av elever.
– Egenvård innebär allt från att ge medicin till att underlätta för synskadade eller sondmata. Medicingivning funkar oftast men många andra uppgifter tar mycket tid. Egenvården är en naturlig del av en skola för alla, men det är upp till varje skola att organisera. Rektorer i Boden har till viss del löst det med annan personal, men det är ett problem att samhället förväntar sig av pedagogisk personal ska arbeta med arbetsuppgifter, som i sjukvården kräver medicinsk utbildning, anser Joanna Hübinette.