Nicolas och Elena Barry med sin hund Shyro som fick följa med hit från Ryssland.
Familjen bjuder på eftermiddagsfika en söndag med äppelpaj som Elena Barry har bakat enligt Nicolas farmors recept. Dottern Viktoria, nio år, kommer ut från sitt rum och hälsar med sin nya kanin Fluff i famnen. Hunden Shyro, en samojed, har fått följa med från Ryssland till Boden, dit de flyttade för snart tre år sedan.
Första tiden bodde de i lägenhet i stan men längtade ut närmare naturen.
– Vi valde detta för att det låg så nära skogen, berättar Nicolas Barry, 52.
– Solen sken när vi var här en dag i februari och tittade och vi blev förälskade, konstaterar Elena Barry, 37.
När de precis hade flyttat in kom Nicolas Barrys mamma och hälsade på och även hon blev överförtjust.
– Det var norrsken varje kväll i fyra veckor, minns Elena Barry.
Hade ni tidigare i livet kunnat tänka er att ni skulle hamna i Degerbäckens by?
– Nej, säger de båda samstämmigt och skrattar.
Nicolas och Elena Barry med dottern Viktoria fastnade för huset i Degerbäckens by.
Nicolas Barry kommer från Sydafrikas huvudstad Johannesburg och är utbildad byggkonstruktör. Han har tidigare arbetat som byggledare i flera internationella projekt i Afrika, Kina, Europa, Mellanöstern och Ryssland.
Det var medan han arbetade i Ryssland, närmare bestämt Rysslands femte största stad Nizjnij Novgorod öster om Moskva, som han träffade Elena. De flyttade ihop och bodde tillsammans i Ryssland i 14 år och under den tiden fick de dottern Viktoria.
Elena Barry var jurist i Ryssland, men ville byta yrke när dottern föddes. Hon är mycket konstintresserad och startade en egen konststudio i Ryssland, parallellt som hon började studera till psykolog.
Elena Barry älskar sömnad och har sytt de här kuddarna.
Den sista tiden som familjen bodde i Ryssland jobbade Nicolas Barry på några olika projekt i Schweiz och Frankrike och långpendlade. Men så blev han erbjuden ett jobb på H2 Green Steel, sedermera Stegra, i Boden. Han hade tidigare arbetat med ett stålverksprojekt i Afrika och tyckte det lät intressant.
I två år blev han kvar på H2 Green Steel.
– Det var en fantastisk erfarenhet att få delta i något så dynamiskt. De har en väldigt bra vision om vad de vill utveckla, säger han.
Efter två år kände han dock att han ville göra något annat. Planen fanns och finns fortfarande på att bli fiskeguide, så han anmälde sig till en 30-veckorskurs, men det blev komplicerat eftersom det dels innebar att han måste vara på plats där fyra dagar i veckan, dels för att hans visum endast gäller för arbeten inom byggkonstruktion. Nu arbetar han istället åt ett konsultföretag i Luleå, men satsar samtidigt så mycket han kan på familjelivet. Fisket får tills vidare vara en hobby.
– För mig är det viktigt att hitta en bra balans, säger Nicolas Barry som älskar att vara ute och grilla och fiska vid älven.
Elena och Nicolas Barry är konstintresserade och tillverkar olika dekorativa föremål som de säljer.
För Elena Barry, som bara bott på en plats i sitt liv fram tills dess, var flytten en stor förändring.
– Varje flytt är ju det, men jag tycker mycket om Sverige, det finns mycket intressant här. Det jag tycker allra bäst om är att människor tillbringar mycket tid med sina familjer, särskilt fäderna, vilket är en stor skillnad jämfört med resten av världen, säger hon.
Lite fler saker som tillverkas i Barrys verkstad.
Många barnfamiljer hon känner håller på med idrott och andra aktiviteter.
– Det är också en rik natur. Jag älskar att plocka bär och svamp. Hösten är bästa tiden på året, det är som paradiset, säger hon leende.
Nicolas Barry håller med.
– Naturen här är helt underbar och människor är väldigt välkomnande.
Man hör ofta att svenskar är svåra att lära känna, håller ni inte med om det?
– Jag tror att om du själv är öppen, ställer frågor och visar att du vill delta i samhället så är folk öppna och hjälpsamma tillbaka. När vi först kom var vi involverade i allt här i Boden och gick på alla möjliga event, alltifrån H2 Green Steels arrangemang till idrott, säger han.
Viktoria Barry har fått en egen kanin.
Elena Barry berättar att hon anmälde sig som volontär i några olika projekt och mötte därigenom mycket folk.
– Vi har många svenska vänner, säger hon.
Nu har hon precis startat ett nytt konstprojekt tillsammans med sin ukrainska väninna.
– Vintern och hösten är så långa här i Norrbotten och om vädret inte är så bra vill man inte vara utomhus varje dag, så vi ville starta en konststudio dit människor kan komma, både barn och vuxna, för att prata, fika, utbyta erfarenheter och skapa konst.
Hon och väninnan håller till i Yogastudion Sansa.
– Vi träffades här i Boden och upptäckte att vi hade gemensamma intressen och samma dröm att öppna en konststudio, så vi sa varför inte pröva, berättar hon.
Hur påverkar situationen mellan Ukraina och Ryssland er?
– Vi förstår båda att det inte handlar om något personligt mellan oss. Vi vill ha fred och skapa något, inte förstöra. Kriget gör livet svårt för alla och ingen av oss vill att det ska fortsätta.
Nicolas Barry tillverkar skärbrädor med älgmotiv.
Nicolas och Elena Barry har också köpt en laserutrustning för att göra mönster i skärbrädor och andra träföremål som de säljer. Det är Nicolas Barrys specialitet. Elena Barry är duktig på sömnad och håller på att skapa i tyg.
Viktoria Barry går i Hedenskolan.
– Hon har fått många vänner. Första året lyssnade hon mest, nu pratar hon och har blivit bättre på svenska, säger Elena Barry.
– Jag kan ryska, svenska, engelska och lite spanska, berättar Viktoria.
Hon har också provat några olika idrotter, alltifrån handboll och fotboll till konståkning och nu vill hon börja med gitarr.
Kan ni ser framför er att er dotter kommer att växa upp och bli vuxen i Sverige?
– Ja, absolut, säger Nicolas Barry.
Nicolas och Elena Barry med dottern Viktoria planerar sin framtid i Sverige.
De vill stanna i Sverige hela familjen.
– Sverige har mycket att erbjuda. I Sydafrika har vi mycket korruption och brottslighet och man hade larm och hundar som bevakade husen, men här är det väldigt tryggt. Det var en överraskning för mig när vi kom att inga hus har galler för fönstren, folk lämnar dörren olåst och barn kan gå omkring säkert på kvällarna på egen hand, säger Nicolas Barry.
Elena Barry däremot hade en tillvaro i Ryssland som var ganska lik den hon har nu. Även naturen och klimatet påminde om det svenska och det är samma sorts svampar i Boden som hon plockade när hon var barn.
Elena Barry trivs i Degerbäckens by. Omgivningarna är inte så olika dem hon kommer ifrån i Ryssland.
– Jag älskade att bo i Ryssland och saknar så klart landet eftersom min släkt är kvar. Men vi kan ändå prata och kommunicera ändå, säger hon.
De har också rest runt en del och upplevt Sverige, bland annat Höga kusten, Dalarna och Stockholm, och tagit del av svensk kultur.
– Jag tycker att en av de största grejerna är midsommarfirandet, säger Nicolas Barry.
– "Små grodorna" – jag älskar det, fyller Elena Barry i och berättar att de var och firade midsommar på Skansen ett år.
– Och julmarknaden i Storforsen var en favorit, tillägger hon.
Nicolas Barry skapar motiven på sina skärbrädor med laserteknik.