Markus Mannström, head of operations på Stegra, Ellinor Isaksson Larsson, plan- och exploateringschef, Bodens kommun, Max Havama, projektledare för infrastrukturkorridoren, Polar Structure och Mats Berg, näringslivschef i Bodens kommun, i ett panelsamtal i Boden Business Park.
Två nya stålverk, Stegra i Boden och SSAB i Luleå, är på gång, och för båda är tillgången på någorlunda billig elektricitet central för att kunna bedriva en lönsam produktion.
– Stegras produktion kräver alldeles kopiöst mycket elektricitet. Görs det många liknande investeringar, så tar ju den befintliga kapaciteten i något skede slut och då går priserna upp, konstaterar Markus Mannström på Stegra.
På fredagsförmiddagen berättade han för publiken i Boden Business Park om nuläget för Stegra under en programpunkt i arrangemanget "Hur går det gröna samhällsbygget?". Han fick frågan om hur orolig han är för tillgången och prisutvecklingen på el.
– För tillfället har vi en ganska bra sits. Vi har fått tilldelning av el för det som vi bygger nu och möjligheten att välja själva hur mycket vi säkrar och när vi säkrar.
Markus Mannström berättar att Stegra har eltillgången säkrad den närmsta tiden. Hur det ser ut om fem år är svårare att säga.
Utvecklingen på lång sikt är betydligt mer osäker.
Det är likadant för Stegra som för privatpersoner, förklarar han. Alla vill teckna sig för så billig el som möjlig, samtidigt som man vill säkra tillgången långsiktigt, utan att elavtalen för den skull blir alltför dyra.
– Det bygger lite på spekulationer.
Marknaden styrs av utbud och efterfrågan och tillgången avgörs av hur mycket energibolagen kan producera.
– Just nu har vi ett stort överskott av el i norra Sverige, men här finns också mycket planer på att investera oändligt mycket i elintensiv industri. Om det sker går priserna upp.
Vindkraften har kommit starkt i norra Sverige, men när industriinvesteringarna bromsades in för några år sedan sänktes även takten i utbyggnaden av vindkraft.
– Var vi är om fem år och hur många företag som då har beslutat att investera i jätteelintensiv produktion, det kan vi bara spekulera i. Om det är många som gör det kommer tillgången så klart att minska.
Markus Mannström gav en lägesbild av stålverksbygget för åhörarna på Boden Business Park.
En flaskhals idag är transmissionsnätets kapacitet – det vill säga hur mycket el som kan överföras mellan Sverige och Finland, mellan Sverige och Norge och mellan syd och nord i Sverige.
Från Finland importerar Sverige kärnkraft och vattenkraft och från Norge vattenkraft. Men elen går också i motsatt riktning, på export. Och mycket elektricitet som produceras i norr går till södra Sverige.
Prognosen är att Sverige kommer att fördubbla sin elförbrukning fram till 2045 i Sverige. Det som gör att situationen har lättat lite senaste året är enligt Svenska kraftnät att flera av industriprojekten har saktat ner sina tidsplaner och inte behöver elen så snabbt som man trodde tidigare.
– Men på sikt är behovet av utbyggnad stort, säger Patrik Svensson, pressansvarig på Svenska kraftnät.
Sarah Rönnberg är professor i elkraftteknik vid Luleå tekniska universitet.
Sarah Rönnberg är professor i elkraftteknik vid Luleå tekniska universitet och i sin forskning har hon fokuserat på samspelet mellan elproduktion, elnät och elkonsumtion för att möjliggöra en hållbar omställning.
– Dels behöver vi titta på tillståndsprocesser och regelverk, för idag tar det väldigt lång tid att etablera både energiproduktion och industrier och allting hänger ihop – ska man våga bygga en industri måste man veta att man har tillgång till elektricitet, precis som elproducenterna måste veta att de har avsättning för sin elproduktion.
Utöver det måste man jobba hårt med tekniska lösningar och tänka smart, menar hon, för att effektivt kunna använda elektriciteten som produceras.
Ser du att det kan bli problem med eltillgången för ett företag som Stegra om fem år?
– Det är omöjligt att sia om.