"Det är fruktansvärt", säger Marie Mattsson om att risken för att möjligheten till spårbyte försvinner.
För drygt två år sedan hade äldreomsorgen i Harads 24 anställda som kommit till samhället som asylsökande. Flera av dem hade jobbat så länge att de hade fått fast arbete.
– Det är jättesvårt att rekrytera personal till Harads. Vi har inte så bra löner och det är ont om bostäder. Men vi har haft turen att vi har haft så många asylsökande som har sökt jobb hos oss och stannat kvar i flera år, berättar Marie Mattsson.
När en asylsökande får avslag hos Migrationsverket finns det chans att direkt söka ett uppehållstillstånd för arbete utan att återvända till sitt hemland. Det kallas spårbyte och gäller endast de som redan har arbetat fyra månader och har jobb i ett år framöver i samma yrke. Arbetsgivaren ska stå för försäkringar, ha kollektivavtal och garantera en viss minimilön.
Ett arbetstillstånd gäller i två år, därefter går det att ansöka om förlängning i två år och till slut ansöka om permanent uppehållstillstånd.
Chansen att behålla personal genom spårbyte till uppehållstillstånd genom arbete har nyttjats flitigt i Harads.
Men plötsligt ändrades villkoren radikalt. I november 2023 höjdes minimilönen från 13 000 till 26 560 kronor och idag är den ännu högre. Vårdbiträdena i Harads tjänade för lite.
De som kunde få ett bättre betalt jobb någon annanstans flyttade, men det var långtifrån alla. Övriga, 14 av äldreomsorgens medarbetare i Harads, utvisades.
– Det har varit fruktansvärt. De har blivit en del av byn och vill bara stanna kvar och jobba. Plötsligt rycks de bort och vi har förlorat dem. Hade alla fått stanna hade vi haft en god personalförsörjning idag, säger Marie Mattsson.
Att planera schemaraderna i äldreomsorgen i Harads är allt annat än lätt med tanke på personalläget. Dure Dadacha har bidragit till att få passen täckta.
När inkomstkravet höjdes var Dure Dadacha fortfarande mitt inne i ansökningsprocessen om förlängning av arbetstillstånd. Hennes arbetsgivaren bestämde sig för att göra allt som gick för att hon och andra i samma sits skulle få stanna.
Flera i personalen avstod frivilligt från att jobba helg. Därigenom kunde Dure Dadacha få ihop så mycket ob-tillägg att hon nådde upp till inkomstkravet.
Då kom nästa bakslag. Migrationsverket godkände inte lönen, ej heller Migrationsdomstolen.
– De tyckte att vi var oseriösa och kringgick lagstiftningen, berättar Marie Mattsson.
Men Dure Dadacha och hennes juridiska ombud gav inte upp. De överklagade till Migrationsöverdomstolen och lyckades få prövningstillstånd. Domen som kom i januari är prejudicerande och har väckt nytt hopp för många. Dure Dadacha fick rätt.
– Det kändes som att jag drömde, berättar hon.
Dure Dadacha älskar sitt jobb på äldreboendet i Harads, men riskerar återigen utvisning.
Dure Dadacha har kommit ensam från Etiopien och bott sju år i Sverige. Hon trivs i Harads, har bostad och jobb.
– Det är inte bara ett jobb för mig, det betyder mycket mer. Det har hjälpt mig att inte känna så mycket stress i den svåra situation jag varit i och jag älskar att hjälpa människor.
Här kunde historien ha fått ett lyckligt slut. Hon skulle ha fått ja på sin ansökan om förlängt arbetstillstånd och så småningom kunna ansöka permanent uppehållstillstånd.
I stället råder ny ovisshet.
Regeringen har drivit på att möjligheten för asylsökande att växla till arbetsspåret ska tas bort. Under onsdagen väntas riksdagen besluta om att avskaffa regelverket om spårbyte från 1 april. Om Dure Dudacha inte har får sitt beslut senast 31 mars kommer hon mest troligt att utvisas. Trots att handläggningstiden för hennes ärende varat i nästan två år och gått igenom två domstolar är det fortfarande Migrationsverket som måste fatta beslutet och det dröjer.
Johan Gynnhammar är Dure Dadachas juridiska ombud.
Johan Gynnhammar är hennes juridiska ombud.
– Den enda möjligheten jag som ombud har är att försöka få till en dialog med hennes handläggare på Migrationsverket. De är svåra att få kontakt med och i nuläget har vi inte ens någon information om i fall hon har någon handläggare, säger han.
Osäkerheten kring hur de nya reglerna slår mot Dure Dadacha och andra i hennes situation är stor.
– Det juridiska läget är väldigt oklart. Det är personer som arbetat under lång tid i Sverige, bidragit och anpassat sig och uppfyller de krav som ställs på ett arbetsuppehållstillstånd, men i och med att man tar bort hela spårbytessystemet känner jag en oro för att de kommer att utvisas. Att de blir offer för att regeringen vill framstå som så hård som möjligt i migrationsfrågor.
Dure Dadacha själv vet inte vad hon ska tro om framtiden.
– Det är jättesvårt. Jag hoppas de ska ge mig ett beslut före april. Jag håller tummarna.