Petra Lindström i Boden jobbar som teamledare för Lapplands djurklinik. Hon har just varit och lämnat ett stort antal säckar med djurfoder som kliniken vill skänka till de ukrainska flyktingarna.
– Den här situationen lämnar ju verkligen ingen oberörd och vi kände alla i personalen att vi ville bidra, säger hon.
De började med att som privatpersoner samla ihop kläder, hygienartiklar, blöjor och barnmat.
– När vi fick vetskap om att de hade med sig sällskapsdjur, ville även vi som företag gå in och stötta och foder är ju det vi lättast kan bidra, så att djuren kan gå mätta.
De vill gärna fortsätta bidra med foder, men är också villiga att ställa upp med vaccinering och id-märkning om det behövs.
Vad är viktigt att tänka på för djurens räkning nu?
– De har också fått uppleva att bryta upp från sin trygga punkt och känner naturligtvis av att deras ägare inte mår bra, så de är förmodligen stressade och ledsna. Att få gå sina promenader, vara mätta, vara med sin familj och hitta en ny sorts vardag tror jag är det viktigaste i det akuta skedet.
Per-Erik Bjurholt på Migrationsverket vet att det har anlänt sällskapsdjur till Boden, men ännu inga som har behövt inhysas i Migrationsverkets boenden, utan deras ägare bor troligen hos bekanta.
Får man ta med sällskapsdjur i era boenden?
– Det här är nytt för oss. Vi har inte bestämt hur vi ska hantera det. Vi får titta på regelverket och försöka lösa det på ett klokt och pragmatiskt sätt.
Normalt måste djurägaren göra en anmälan i förväg om de vill ta in ett sällskapsdjur i Sverige och strikta regler ska följas. Men det finns i nödsituationer möjlighet att frångå dem i vissa stycken.
När det gäller hundar och katter som tillhör ukrainska flyktingar gick EU-kommissionen nyligen ut och rekommenderade sina medlemsländer att tillämpa en befintlig force majeure-regel – men med klokhet och humanitär hänsyn.
– Nu är det upp till respektive EU-land att bedöma hur man ska hantera det, säger Katharina Gielen, smittskyddschef vid Jordbruksverket som de senaste dagarna har arbetat febrilt med att ta fram särskilda rutiner för att hantera de sällskapsdjur som följer med ukrainska flyktingar.
I första hand är det sjukdomen rabies som oroar.
– Vi i Sverige är ju rabiesfria och det vill vi naturligtvis förbli. Vi ska ha en så säker smittskyddshantering som det bara går, samtidigt som vi tar hänsyn till den humanitära delen, säger hon.
Ukraina är ett högriskland vad gäller rabies, men däremot har de ett vaccinationskrav.
– Beroende på vilken dokumentation djurägaren har med sig gör vi en bedömning från fall till fall. Alla har ju inte i den här fruktansvärda situationen lyckats få med sig sina handlingar.
När djurägare kommer till gränsen med sina sällskapsdjur ska de anmäla dem till tullen precis som vanligt. Om djuren inte uppfyller de införselkrav som finns kommer tullpersonalen att kontakta Jordbruksverket som ber om djurets dokumentation, om det finns någon. De kan även komma att ställa frågor om djuret för att kunna göra de bedömningar som krävs.
– Utifrån situationen kan olika åtgärder bli aktuella. Det kan handla om att djuren id-märks, får blodprover tagna och att de sätts i tillfällig isolering med tillsyn tills de kan komma tillbaka till sina ägare, säger Katharina Gielen.