Claes Nordmark (S), kommunalråd i Boden, har gång på gång uppvaktat regeringen och de statliga myndigheterna för att få alla att förstå att Bodens kommun inte på egen hand kan betala allt som etableringen av H2 Green Steel för med sig.
Gensvaret är mycket svalt, menar han.
– Hade Sverige varit ett företag, Sverige AB, då hade Sverige AB omedelbart investerat enorma medel i norra Sverige, eftersom man ju ser att det kommer bli garanterad utdelning på de investeringarna.
Men nu är det inte så, slår han fast.
– Det vi i norr vill, i kommunerna och rent allmänt, är att bidra till Sveriges utveckling ännu mer. Men då måste Sverige investera hos oss och det sker inte i nog stor utsträckning. Sverige investerar bara blygsamt i norr.
Han kan inte se att nya regeringen har lyckats bättre än den gamla.
– Även om de har uttryckt en ambition så har det än så länge bara varit tomma ord.
Han reflekterade över att regeringen var representerad på presskonferensen om sällsynta jordartsmetaller i Kiruna nyligen, något han snarast tror hängde ihop med EU-mötet.
– Men man kan fråga sig hur vi ska kunna leverera jordartsmetaller till hela Europa med en järnväg som är enkelspårig mellan Luleå och Narvik och där det är supertrångt redan i dag. Och hur ska våra samhällen kunna husera alla som ska flytta hit och jobba om inte staten stödjer oss?
Det är inte förrän folk har flyttat hit och börjar betala skatt som intäkterna kommer att öka, men utan bostäder kan de inte, poängterar han.
– Det svenska systemet är inte riggat för att kommuner ska växa väldigt snabbt. Industrierna kan därför få svårt att rekrytera folk och vi riskerar utebliven tillväxt för nationen Sverige.
Är det dags för ett glesbygdsuppror?
– Det är dags för ett tillväxtuppror.
Kommunalråd Mats Taaveniku (S) håller med Claes Nordmark.
– Självklart. Det här är något jag själv också har framfört i olika forum. Staten måste gå in med riktade medel för att vi ska klara av omställningarna. Det är pay back-time nu.
Han utvecklar ett resonemang om "bruttoregionalproduktion".
– Om man tittar på hur mycket varje region i Sverige producerar per invånare ligger Norrbotten på andra plats. Så vi försörjer inte bara oss själva utan även en stor del av övriga Sverige. Stockholm ligger på första plats. Men om Malmfälten hade varit en egen region hade vi lett den där ligan utan konkurrens.
Han har räknat på hur det hade varit i fall Kiruna kommun hade fått halv procent av LKAB:s vinster de senaste tolv åren. Det hade inneburit stor skillnad.
– Det kanske börjar bli dags att ta fram någon sorts utvinningsskatt, så att kommunen får del av en del av allt som naturtillgångarna genererar.
I Kiruna finns just över 1 000 lediga jobb, men kön till en hyresrätt är många år.
– LKAB investerar 400 miljarder kronor fram till 2045 i Malmfälten, men ska kommunen hänga med och bygga skolor, förskolor, infrastruktur, vägar och bostäder måste staten gå in med medel.
Hur tycker du att stödinsatserna ser ut idag?
– De är väldigt begränsade. Vi får samma statsbidrag som alla kommuner, men det räcker inte till om vi ska lyckas. Vi har en svag ekonomi och den kommer bli ännu svagare om vi ska hänga med i miljardinvesteringarna, säger Taaveniku..