Dåliga ledningsnät kräver mycket pengar

Ledningsnäten i Boden för vatten och avlopp tar 300 år att byta ut med dagens takt. Nu stundar snabbare tempo för att rusta nätet. Räkna med höjda taxor.

Sprickan. Här läckte vattnet. Sprickan ser obetydlig ut, men i marken vidgades den av vattentrycket.

Sprickan. Här läckte vattnet. Sprickan ser obetydlig ut, men i marken vidgades den av vattentrycket.

Foto: Håkan Zerpe

BODEN2015-07-20 07:00

Ledningsnätet i Boden omfattar 500 kilometer vattenledningar, 400 kilometer avloppsledningar och 200 kilometer dagvattenledningar.

– Att byta ut allting skulle kosta ett par miljarder kronor, säger VA-chefen Jan Lundberg.

I Boden ska en VA-plan ligga klar vid årsskiftet. Den omfattar kommunala nätet, enskilda anläggningar, kommunens exploateringsplaner och miljöpåverkan på vissa sjöar i Boden.

Nuläget har analyserats av ett konsultföretag.

– Ledningsnäten har en reinvesteringstakt på 300 år, förklarar Jan Lundberg. Det vill säga att om vi håller nuvarande takt i reinvesteringarna tar det 300 år tills allt är utbytt. Och det är för långsamt.

Detta läge är inte ovanligt i mindre kommuner.

– Vi kan inte skjuta upp detta i all oändlighet för då väntar enorma investeringar.

Svårigheten är att bedöma livslängden på systemen.

– Vi har gamla ledningar inne i stan´ som legat länge, men som är jättefina, konstaterar Helene Eriksson, enhetschef vatten- och avlopp. Och nyare från 1990-talet som spricker och går sönder. Det beror både på material och hur det rör sig i marken.

Det som läggs i dag, exempelvis PVC-rör och slangar, vet man inte livslängden på eftersom ledningarna inte legat så länge i backen.

Boden har något mindre vattenläckor än normalt i Sverige. Ändå försvinner 30 procent av det producerade vattnet. Avloppsnätet är förhållandevis mer drabbat och kräver större investeringar.

För verken finns störst behov av förnyelse av avloppsreningen.

– Miljökraven har blivit hårdare och blir än hårdare genom det som kommer från myndighetshåll, påpekar Helene Eriksson.

Stora reningsverket Svedjan i Boden ska få bättre reningsteknik och upprustning av byggnaderna.

– Vi vet inte om vårt förslag på 15 miljoner kronor under tre år räcker, omtalar Jan Lundberg.

Elva mindre reningsverk finns, byggda under 1970-1980 talen. De behöver renoveras. Minskad befolkning i byarna måste tas med i sammanhanget.

Vattenverken är i hyfsat skick och behöver smärre upprustning. Huvudvattentäkten på Kusön bör få bättre rening till reservvattentäkten Luleälven.

Boden är en billig kommun i fråga om en normalvillas VA-taxa. 37:e plats i Sverige. Klart billigare än Luleå, men Luleå har investerat mer.

Jan Lundberg vill inte prata exakta siffror gällande taxehöjningar.

– Fast det behövs rejäla höjningar under några år framåt, annonserar han. Fördelen är att vi börjar med dagens låga taxor.

Fakta

Vattenledningsnäten i Sverige har en total längd av 71 000 kilometer, nästan två varv runt ekvatorn. Motsvarande längd för avloppsnäten är 101 000 kilometer, varav 35 000 är för dagvatten. Privata nät ingår inte i siffrorna. Återanskaffningsvärdet beräknas till 500 miljarder kronor.

Källa: Svenskt Vatten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!