Dålig föryngring av ripa i fjällen

Ytterligare ett dåligt ripår i fjällen.
Varje år gör Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en ripinventering.
Först om några år väntas kurvan vända uppåt i Norrbotten, spår forskarna.
- Jakten har dock ingen mätbar inverkan på ripbeståndet, säger forskaren Maria Hörnell Willebrand.

BODEN2007-08-16 06:00
I södra delarna av Jämtland ser det ut att bli ett hyfsat bra ripår, men längre norrut ser det sämre ut.
2005 minskade rippopulationen i Jämtland och Västerbotten, men nu har en ökning noterats.
Maria Hörnell Willebrand, forskare vid SLU, säger att det i Arjeplogsfjällen, som brukar ha samma utveckling som i Västerbotten, inte blir något jättedåligt ripår.
- Men det blir sämre och sämre ju längre norrut du kommer och det är väntat. I norra delen av fjällkedjan är det mellan åtta till tolv år mellan toppåren. 2003-2004 var det toppår i den norra fjällkedjan, säger Maria Hörnell Willebrand.

Nästa toppår dröjer
Hon berättar att ripbeståndet i de norrbottniska fjällen ännu inte nått botten. Det innebär ytterligare några magra år för ripjägarna.
- Nästa toppår kommer förmodligen runt 2011.
I Jämtland är det tre till fyra år mellan toppåren.
Inventering av ripbeståndet görs varje år innan jakten, och på en del ställen har ripa inventerats i 30 år.
Några exakta siffror från årets inventering finns ännu inte att tillgå.
- I Norrbotten har vi inventerat ripa sedan 1994, men i Arjeplog har vi hållit på med inventering i 30 år. Vi inventerar för att se om jakten har någon effekt. Vi använder en väldigt matematiskt avancerad inventeringsmodell som är förhållandevis lätt att genomföra. Vi har totalt ett par hundra inventerare som utbildas varje år med fördjupad utbildning vart tredje år, säger Maria Hörnell Willebrand.

Ingen mätbar påverkan
Hon berättar att de ännu inte sett någon mätbar förändring av ripbeståndet på grund av jakt.
- All jakt har en påverkan men den är inte mätbar på det sätt vi mäter.
Att jaktens inverkan inte är mätbar beror bland annat på att dalripan rör sig över väldigt stora områden.
- En höna kan flytta upp till tre mil när kullen splittras. Sedan flyttar de igen, från vintertill sommarområdet och då kan de flytta tre mil igen. 20 procent av tupparna sprider sig lika långt som hönorna, säger Maria Hörnell Willebrand.

Stora ojagade områden
Hon berättar också att flertalet av ripjägarna jagar nära en väg.
- Den allra mesta jakten sker någonstans mellan tre till sex kilometer från en väg. Så om jägarna rör sig så lite och fåglarna så mycket så innebär det att stora områden förblir ojagade. Då får man en buffert. Så om du jagar väldigt hårt i ett område som ligger sex kilometer från en väg så kommer inte det att märkas när du inventerar nästa år eftersom det har jämnat ut sig.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om