I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Språkföretagen att det varit en brist på tolkar under en längre tid, men att situationen är mer akut än någonsin nu när antalet flyktingar till Sverige ökat dramatiskt. Jämfört med i våras har antalet tolkbeställningar ökat med mellan 15 och 25 procent.
Konsekvenserna kan bli allvarliga, menar de. Om den planerade asylhandläggningen, hälsoundersökningen eller rättegången måste genomföras utan tolk kan det äventyra säkerheten, och om besöket istället måste skjutas upp skapar det ett högre tryck på samhällsfunktionerna.
På Migrationsverket i Boden är de medvetna om att konkurrensen om de befintliga tolkarna blivit större, men på asylprövningsenheten har de ändå haft tillgång till tolkar när det har behövts.
– Hittills har vi kunnat lösa det men vi kommer ju också få göra fler asylutredningar i framtiden, och då blir det också fler tolktillfällen. Så det kommer bli en utmaning, säger enhetschefen Cecilia Johansson Granberg.
Inom sjukvården har bristen redan börjat märkas.
– Nu på sista tiden har det framförts till mig att det varit tidsödande att hitta tolkar, så jag vet att det är ett problem på olika håll, säger Ulf Bergman, närsjukvårdschef för Luleå/Boden på landstinget.
På flyktingmedicinska enheten vid Björknäs hälsocentral i Boden är bristen också tydlig. Enligt sektionsledaren Margareta Wikström händer det ganska ofta, i ungefär vart tredje fall, att personalen inte kan få tag i någon tolk. Det gäller främst för språk som exempelvis dari, som pratas i Afghanistan, eller det eritreanska språket tigré.
– Kan vi då inte lösa det utan tolk måste vi avboka besöket och planera in en ny tid istället, säger hon.