Bodensågen vill inte betala sanering

Frågan om vem som ska betala är alltjämt oklar. Bodensågen är ålagd att bekosta undersökningar och medger ansvar men anser sig där-emot inte skyldig att bekosta slutsanering. ? Man ska inte bestraffas retroaktivt, resonerar VD Ingemar Nilsson. Dåtida lagstiftning såg annorlunda ut och Bodensågen AB och dess föregångare har inte brutit mot gällande lagar, påtalar Bodensågens företrädare. Skogsägarna kom in som ägare av Bodensågen 1967. Den mest anmärkningsvärda påverkan, enligt bolaget, kom via ett stort utsläpp sommaren 1955. Här anges vittnesuppgifter. Anläggningen har haft flera ägare och i utpekandet av ansvarig för föroreningar är det juridiska ansvaret, Bodensågen AB:s historia, som intresserar länsstyrelsen. ? Bodensågen är inte ansvarigt för olyckan som gav utsläpp ända bort till bangårdsområdet, för bolaget bildades november 1955. Men kreosot användes ända till 1974 och lagringen gav spill inne på området. Arseniken kom i användning först på 1970-talet, säger Mats Aunell, länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Slutsanering kan kosta åtskilliga miljoner kronor. Skulle Bodensågen åläggas betala men gå i konkurs kan det slutligen bli statens uppgift. Mats Aunell pekar på att de allmänna medlen ibland visar sig otillräckliga och exempel finns i Sverige där sanering uteblivit. Via statliga medel har sanering skett vid en anläggning i Svartbyn, Boden, samt Tväråns sågs anläggning i Gällivare och impregneringen hos Hanssons såg, Gäddvik. Där finns såg och andra delar kvar. Den fördjupade miljötekniska mark-undersökning som utförts vid Bodensågen redovisades i går. ? Mängden förorenad jord beräknades tidigare röra sig om 120.000 till 189.000 ton men nu visar det på 20.000?30.000 ton. Den andra slutsatsen är att det behövs mer noggranna undersökningar av hur föroreningarna sprids, sa VD Ingemar Nilsson. Spridningsriskerna behöver man gå vidare med. Bodensågens undersökning har gjorts av MRM Konsult, med länsstyrelsen vid sidan av, och ses som komplettering till gjord undersökning. Det är den gamla tryckimpregneringens utsläpp av av kreosot och arsenik, båda giftiga, som intresserar. På en karta över området har förorenad mark prickats in. Arseniken finns i huvudsak på sågverkstomten, kreosot både inom området och en bra bit utanför. Konsultföretagets Lars G Eriks-son konstaterar att det rör sig om tät och plan mark. Rörelserna är därför små. Mats Aunell, länsstyrelsens miljöskyddsenhet, konstaterade dock att arseniken ligger djupare än kreosot och hamnat på 2,5 meters djup. Det finns diken som förorenat vatten kunnat följa och i närheten finns bland annat Svartbyträsket. ? Huruvida föroreningen påverkat växtliv och djurliv kan jag inte säga, sa Lars G -Eriksson. I mitten av 1990-talet vidtogs åtgärder med statliga medel för att få bort kreosot och 3.000 ton jord fraktades bort. Valet inför en slutlig lösning är inte gjort. ? Teoretiskt kan du rena marken och få bort kreosotoljan men här har den blandats med bland annat arsenik och metoden skulle innebära att du likväl får arseniken kvar att ta hand om, sa Lars G Eriksson. Att låta marken ligga och ordna så att läckage kan tas om hand är en tänkbar lösning. En annan är att frakta jorden till Mellansverige för att i en anläggning sära ut kreosot och arsenik.

Bodensågen vill inte betala sanering

En ny undersökning är gjord.Ändå kan det ta flera år innan den slutliga hanteringen av gifter i marken vid Bodensågen sker.En lösning vore att gräva bort jorden. En annan att låta den ligga kvar och fånga in läckage.

En ny undersökning är gjord.
Ändå kan det ta flera år innan den slutliga hanteringen av gifter i marken vid Bodensågen sker.
En lösning vore att gräva bort jorden. En annan att låta den ligga kvar och fånga in läckage.