För sjuttonde året presenterar Svensk Näringsliv årets rankingresultat av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner och hur de tycker att samarbetet fungerar. Utifrån svaren, samt statistik som kommunalskatt med mera, görs sedan en rankning av kommunerna. I Boden fick 200 företag enkäten och 89 svar kom in. 2017 låg Boden på plats 126 i Sverige och avancerar nu med 36 placeringar.
– Jag tycker att det är jätteroligt och ett kvitto på att vi är på rätt väg och har lyckats i dialogen med företagarna. De känner att det händer bra saker i Boden, säger kommunchefen Mats Berg, även näringslivschef.
Han förklarar framgången för Bodens kommun med att man finns nära företagen och är lätt att nå.
– I grunden handlar det om att det är någonting vi gör tillsammans. Vi kommer inte med lösningar utan lyssnar för vi vill ha ett medskapande. Det är viktigt. Det är i grunden företagen som ligger bakom näringsutvecklingen och kommunen ser till att det finns förutsättningar för det i form av mark, planer, mötesplatser och att man får komma med idéér hur saker och ting ska utvecklas, säger Mats Berg.
Boden tar tätpositionen som nummer ett i länet och passar förbi grannkommunen Luleå som är ny tvåa på plats 95. Piteå står på plats 140 som trea.
– Det känns kul att vi är i topp och passerar Luleå. Vi har gjort mycket som är positivt och många projekt är på gång, säger kommunstyrelsens ordförande Inge Andersson, som förklaring till årets resultat.
Regionchefen Hans Andersson ser positivt på att åtta av 14 länskommuner klättrar i rankningen jämfört med i fjol.
– Ja, Piteå har också gjort en kraftig klättring i rankingtoppen sett till landet och är på tredje plats i länet på, säger Andersson.
Tråkigt är att Pajala kommun återigen parkerar på sista plats som i fjol av landets 290 kommuner.
– Ja, Pajala har haft en del att stå i och får jobba vidare och sikta högre nästa år, säger Hans Andersson.
I undersökningen så tar också Bodens företagare upp några punkter på vad som kan bli bättre. Andersson nämner på mötet synpunkter som bland annat ökad förståelse, bättre dialog med kommunen, fler bostäder, bättre upphandlingar och kompetensförsörjning.
–Jag håller med vad gäller bostäder. Jag har många utlandsfödda som jobbat åt mig men sedan kanske det brister i var de ska bo för att kunna fortsätta jobba åt oss. Dialogen kan också alltid bli bättre, säger Erik Hegglund, Assistansteamet AB.