Tidigt på morgonen den 7 november 2001 körde Birger Poromma, då 73 år, sin fru till bussen. Hon skulle bli opererad på Sunderby sjukhus, där han själv skulle hamna om några timmar. Men det visste han inte då, för honom hägrade fiske i Lobbträsket, någon mil sydväst om Boden, Två dagar tidigare hade han varit dit och hittat ett bra pimpelställe.
Den 7 november låg ett fint lager nysnö över träsket. Först gjorde han upp eld och sedan tog han sig till de sedan tidigare borrade hålen.
- Jag tänkte fel, isen tärs underifrån när snön isolerar, säger Birger Poromaa där han sitter i en rullstol på ett korttidsboende i Boden.
Konstiga tankar
Han har fortfarande händelsen i klockrent minne tio år senare. När de kritiska ögonblicken kommer på tal har han svårt med orden, tårarna visar tydligt hur känslorna växer i honom.
- Många konstiga tankar kom efter det här, framförallt när jag var tillbaka till Lobbträsket och fiskade.
När Birger Poromaa den morgonen för tio år sedan kom ut på isen tog han några steg mot hålen, då brast det. Han hamnade i vattnet med sin skoteroverall och utan isdubbar eller andra hjälpmedel. Men som rutinerad före detta armédykare var han van med vatten. Han fick upp armarna på iskanten och samtidigt ett ben på andra sidan av den lilla vaken. Där låg han, och flera gånger hamnade han under vattnet, men Birger Poromaa påpekar skarpt att det inte handlade om att han höll på att drunkna.
- Jag var på väg att frysa ihjäl, slår dykaren i honom fast.
Bortom medvetande
Han ropade på hjälp så länge kraften fanns, sedan hamnade han i ett mellanting av ljus och mörker.
- Mina tankar sade att det var slut, men att det skulle vara lätt att hitta mig eftersom det bara var att följa spåren i snön.
Helt plötsligt kände han någon som tog honom i ena armen, han har även förnimmelse om att han drogs till elden och sedan lyftes in i en helikopter. Bertil Segerlund och Sune Nordkvist hade kommit till Lobbträsket och hört stönanden och hittat Birger Poromaa.
När han kom till Sunderby sjukhus var kroppstemperaturen 28 grader, men personalen visste inte vem han var förrän en Bodensköterska hittade en lapp i en ficka. På den stod det Adele Poromaa, en kvinna hon nyligen hade förberett för operation.
Hon pratade med henne och det blev klart att det var Birger Poromaa. Hustruns operation ställdes in och ett intensivt arbete för att rädda makens liv inleddes. På kvällen slog han upp sina ögon och såg rakt på sin dotter. Historien fick ett lyckligt slut, men det tog till Lucia innan han kom hem.
- Det är svårt att förklara den lycka jag upplevde. En gång körde jag bil och kände en oerhörd tacksamhet över att bara kunna sitta och se ut över den härliga naturen.
Firar på restaurang
Nu har det gått tio år, och det ska firas. I morgon, tisdag, bjuder han släkt och sina livräddare på favoritrestaurangen Ming Palace i Boden. Meningen var att det skulle vara i dag, 7 november, men matstället är stängt måndagar.
- Ska bli trevligt att gå på restaurang.
Birger Poromaas hustru avled 2004. Han fortsatte med sitt liv med bland annat fiske, men tyvärr fick han en höftfraktur tidigare i år vilket gjorde att han hamnade på ett korttidsboende.
- Jag kommer inte att kunna gå före nyår, man får inte ha någon brådska, säger 83-åringen som är känd som en kämpe.
Bara att stämma in i beskrivningen.