Billig värme från sopor

Fjärrvärmen är i dagsläget en billig värmekälla för kunderna i Boden. Fjärrvärmenätet byggs också ut i flera villaområden och nu är omkring 1.500 villor anslutna. Dessutom har cirka 350 större fastigheter gått in på fjärrvärmenätet. Det kompenserar i viss mån tappet av stora kunder som försvaret och Bodensågen, men först om några år väntas efterfrågan på fjärrvärme motsvara produktionskapaciteten. Nytt bidrag Ett nytt bidrag våren 2006 för dem som byter från direktverkande el till fjärrvärme väntas också ge flera nya fjärrvärmespekulanter. Bidraget är 30 procent av kostnaden eller högst 26.000 kronor och sträcker sig fem år framåt.  ? Då räknar vi med att få en förtätning av våra nät i villaområdena, säger Hardy Lundberg vid Beab. Hardy Lundberg har själv eluppvärmd villa i Sävast dit fjärrvärmen inte når i dagsläget. Han visar siffror på att det kostar 10.000 kronor mer per år att värma en villa med el i stället för fjärrvärme. Med oljeeldning blir det en prisskillnad på 15.000 kronor per år.  ? Vår stora avfallsförbränning i värmeverket räddar prisbilden för fjärrvärmen. Sopeldningen är direkt prisdämpande, menar Lundberg. Ingen risk för chockhöjning Många fjärrvärmekunder befarar att när tillräckligt många anslutit sig till fjärrvärmenätet så höjs priserna i ett huj.  ? Vi räknar bara med en kostnadshöjning på 1,5 öre per kilowattimme efter årsskiftet. Det finns ingen risk för chockhöjningar i framtiden heller, menar Lundberg. Fjärrvärmeverkets värme kommer till 60 procent av eldat hushållsavfall, biobränslet svarar för 30 procent och olja åtta procent plus återvunnen rökgas två procent. Det kommer en så kallas brasskatt där avfall skattebeläggs. Skatteförslaget ska behandlas i EU och kommer tidigast i vårriksdagen.  ? Den skatten läggs på sophämtningen som blir dyrare, den ger inte någon ökad kostnad för sopeldningen och fjärrvärmen, förklarar Hardy Lundberg. Värmeverksledningen eldar nu ivrigt för att få igång bygget av en helt ny avfallslinje med en ny soppanna. En investering som kostar uppåt 300 miljoner kronor och den nya pannan ska kunna producera både el och värme. Satsar på el  ? Då kan vi välja att producera värme när det är kallt och när värmebehovet är mindre kan vi satsa på el och sälja den. Då skulle vi också helt slippa från den dyra oljeeldningen som vi nu kör när det krävs mycket värme, påtalar Lundberg entusiastiskt. Det finns redan ett miljötillstånd för den nya avfallspannan som gör det möjligt att öka dagens årliga avfallsförbränning på 48.000 ton till 72.000 ton. De ökade avfallsmängderna skulle komma från flera av länets kommuner som nu sänder soporna till bland annat Umeå.  ? Transporterna har blivit dyra och därför är många kommuner inne på att sända soporna till oss, menar Lundberg. 300 miljoner kronor är en jätte-investering i Beabs historia och det gäller att få styrelsen att ta den satsningen när man ska ta beslut i början av nästa år. Då kan den nya pannan stå klar i oktober 2007. nisse.nilsson@kuriren.com 0921/539 10