Bättre arbetsmiljö ett krav

Officersförbundet efterlyser en mer nyanserad och realistisk syn på utlandstjänsten.
Frågan är nu om politikerna är beredd att betala priset för varje mission som genomförs. Cirka 1.000 soldater jobbar i dag i försvarets utlandsstyrka. Målsättningen är dubbelt så många soldater.
Björn Lundell konstaterar att mer måste göras för att förbättra arbetsmiljön i utlandsstyrkan och hemkomstprogrammet.
- Det går dock inte att blunda för att utlandstjänsten innebär vissa påfrestningar på individens psykiska hälsa. Det krävs mentalt starka individer för att göra jobbet, säger Björn Lundell.
2003 gjorde Temo på uppdrag av officersförbundet en undersökning som visade att tre av tio officerare mår dåligt efter hemkomst från utlandstjänst. Efter det gjorde försvarsmakten en del förändringar.
- Hemkomstprogrammet sattes in i ett tidigare skede med avlastningssamtal på plats i missionsområdet för att kartlägga behoven. Sedan fortsätter man med strukturerade samtal vid hemkomst, både i grupp och enskilt. Sedan har man tidigarelagt återträffarna med förbandet, säger Niklas Simson, förhandlingschef vid officersförbundet.

Mer måste göras
Han tycker att de åtgärder försvarsmakten vidtagit är positiva men att ännu mer måste göras.
- Siffrorna från vår senaste undersökning är inte tillräckligt bra.
2006 gjorde Temo en ny undersökning. Den visade att nära 30 procent av officerarna upplevt negativa psykiska eller fysiska reaktioner efter utlandstjänstgöringen. Samma siffra som vid 2003 års undersökning.
- Det här är ett problem som man måste jobba vidare med, säger Niklas Simson.
- Krig är per definition ett trauma och att människor skadas psykiskt av att utsättas för den stress som det innebär att befinna sig i en krigszon är egentligen inte konstigt. Frågan som borde ställas till våra politiker är om de tror att det är realistiskt med en "nollvision" eller om de helt enkelt är beredd att betala ett visst pris för varje mission som genomförs, säger Björn Lundell.
Han fortsätter:
- Ett internationellt uppdrag innebär påfrestningar, och man kan vidta ett antal åtgärder för att lindra påfrestningarna, men att tro att man kommer gå oberörd ur ett internationellt uppdrag är orealistiskt. Det här ställer särskilda krav på försvarsmakten som arbetsgivare men också på hälso- och sjukvården och våra politiker: Att man gör allt som står i sin makt att lindra effekterna så långt det är möjligt.

Fokus på arbetsmiljön
Enligt Niklas Simson så diskuterar nu Försvarsmakten att förlänga sitt arbetsgivaransvar efter fullgjord utlandstjänst.
Officersförbundet vill ha ökat fokus på arbetsmiljön under utlandstjänsten, med ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete.
Behövs det en mönstringsprocess till utlandsstyrkan?
- Ja, det tror jag. Rekryteringen till de internationella uppdragen lämnar mycket i övrigt att önska. Det blir en bristmarknad i många kategorier av soldater. Försvaret riskerar att få individer som mentalt inte klarar av ett sådant här uppdrag, säger Niklas Simson.
Försvaret är nu på väg att reformera hela sitt system vad gäller personalförsörjningen.
- Rekryteringsbasen blir bara mindre och mindre. Vi har i dag i runda slängar 8.000 värnpliktiga per år och ska ur dessa rekrytera officerare, reservofficerare, anställda soldater och soldater för den internationella tjänsten.