Förskolläraren Linda Nilsson som arbetar vid Strandens förkola i Boden har reagerat på utvecklingen.
– Det handlar bara om statistik och siffror, inte om individer, säger hon.
Därför skrev hon en debattartikel i lokaltidningarna i februari.
Förutom att barngrupperna har blivit större vistas barnen numera längre tid i förskolan, 40- 50 timmar i veckan, konstaterar hon.
Under senare år har det skett många förändringar inom förskolan i hela landet. Sexåringarna har försvunnit, nu är de äldsta barnen fem år. Tidigare var det vanligt med syskongrupper med barn mellan tre och fem år, småbarnsgrupper för barn upp till tre år. Numera kan barnen vara mellan ett och fem år i samma grupp och i vissa fall betydligt fler än 17. Skolverket rekommenderade tidigare att barngrupperna skulle ha maximalt 15 barn. Men det togs bort 2013.
I dag är det upp till kommunpolitikerna att ge riktlinjer för verksamheten.
– I Boden ska genomsnittet vara 17 platser för barn på tre personal. Men det blir inte så eftersom det räknas över hela året. Det är aldrig 17 barn, i vår grupp har vi 21, säger Linda Nilsson, som har arbetat inom förskolan i Boden sedan 1997.
Problemet är just genomsnittet. Alla barn mellan tre och fem år har rätt till 15 timmars förskola i veckan, barn till föräldralediga har samma rättighet, likaså barn till arbetssökande.
– I statistiken blir två barn ett, eftersom de har halvtid. Men det hjälper ju inte, då de är där samtidigt.
Eftersom antalet barn räknas på ett snitt över hela året blir det också fler barn vissa perioder.
– Det är många som säger upp sin plats i juni, till exempel femåringarna som ska börja i skolan. Juni, juli och augusti har vi färre barn, då finns det utrymme att ha fler barn annan tid på året.
I Boden får varje förskola fördela barnen per avdelning.
– Man kan ha en småbarnsavdelning med färre barn, men då blir det många i grupper med äldre barn. Men snittet på avdelningarna ska bli 17.
Många barn i grupperna gör att det blir hög bullernivå, stressig miljö och pedagogerna får svårare att individualisera.
– Vi hinner inte ge den tid som behövs till varje enskilt barn, som vi ska göra enligt läroplanen. Och vi får mindre tid till föräldrarna. Det står ju klart och tydligt i läroplanen att barngrupperna ska anpassas efter verksamheten.
Lokalerna ser lite olika ut, beroende på när de är byggda, enligt Linda Nilsson. De som är byggda på 70-talet har bättre om plats, medan de som byggts senare är mindre och då blir det trångt.
– Vi har försökt att ta upp det här med politikerna, men allt är ju en kostnadsfråga, säger Linda Nilsson, som även är huvudskyddsombud i Lärarförbundet.
Att regeringen nu vill anslå pengar till mindre barngrupper ser hon som mycket positivt. (Se artikel intill).
– Men vi får se hur det blir, vilken effekt det får.
Bertil Sundström, som är verksamhetschef för skola och förskola i Boden, säger att han kan förstå att det finns utmaningar i förskolan.
– Men rektor har rätt att schemalägga de barn som är 15 timmar, så att det inte blir så många där samtidigt. Vi har en beläggning på 96-97 procent på årsbasis. Det räcker, eftersom vi har lite barn under juli månad.
Han konstaterar också att kundundersökningar visar att föräldrarna är nöjda.