Minskad segregation, ändamålsenliga lärmiljöer och plats för ytterligare 500 barn. Det är de övergripande målen i utredningen om skolstrukturen i centrum och de centrumnära områdena som företrädare för utbildningsförvaltningen har gjort utifrån utbildningsnämndens direktiv. För att nå dit föreslår man tre alternativa och sinsemellan helt olika vägval.
Det första: Alla skolenheter blir kvar, alternativt tas Stureskolan ur bruk och ersätts av Vårdhögskolan.
Det andra: En ny F-6-skola uppförs centralt och skolorna i Svartbjörnsbyn, Fagernäs och Torpgärdan tas ur bruk. I detta vägval ingår två högstadieskolor, varav den ena i Vårdhögskolan och den andra i Brönjaskolan. Alternativt byggs bara en enda stor högstadieskola med 30 klasser i Vårdhögskolan och så tas Brönjaskolan ur bruk. Stureskolan läggs ner eller byggs om till F-6-skola.
Det tredje: Man satsar på F-9-skolor på Prästholmen, i Sävast samt i Vårdhögskolan. Hedenskolan blir kvar för de yngsta men tillhör Vårdhögskolan. Skolorna i Svartbjörnsbyn, Fagernäs, Torpgärdan läggs ner, liksom Stureskolan.
Beslut om vilken väg man ska gå tas i utbildningsnämnden i januari och i kommunfullmäktige 22 februari.
– Det känns väldigt roligt att vi äntligen har en färdig utredning, säger Sara Nilsson Bruun (S), ordförande i utbildningsnämnden vid en pressträff på onsdagen.
Högst i prioritetsordningen sätter hon minskad segregation – en utmaning i Boden som har en segregerad bostadsmarknad.
– Forskning visar att det gynnar alla elevers resultat och lärande.
För att lyckas med det är det bäst att satsa på större skolor som ger större planerings- och styrmöjligheter enligt utredningen. Att det sker på bekostnad av närheten till skolan för barnen i några områden där skolor i så fall läggs ner, är något som går att se från två håll:
– Idag saknar vi helt en skola i centrum där det bor många socioekonomiskt utsatta barn, så de har ju i nuläget ingen skola i närheten.
Det andra målet är tillgängliga och ändamålsenliga lärmiljöer.
Det tredje är att skolan ska rymma ytterligare 500 barn fram till år 2030 i takt med att Boden växer.
Oavsett vägval kommer det bli en stor kostnad för Bodens kommun – upp till 900 miljoner kronor.
– Vi ser det som en självklarhet att satsa på barnen. Vi har skolbyggnader idag från 1950-talet som har hållit i sjuttio år. De nya ska hålla lika länge, säger Sara Nilsson Bruun.