Äter skog för miljontals kronor

Älgbetandet i ungskogar är ett stort plågoris för skogsägare i hela länet. Värst är det i den östra länsdelen och i Arjeplogsområdet. Enligt ledningen i NLS, Norrbottens läns skogsägarförening, skadas sex procent av de flesta av länets ungskogar årligen av älgarnas betande i tallplantor. ? Älgarna skapar en timmerförlust på en halv miljon kubikmeter som skulle ge råvara till tre, fyra normalstora sågverk. Det ger förluster för skogsägare på 120 miljoner kronor och förädlingsvärden på cirka 600 miljoner kronor i sågverken går bort. Det kan vi inte tåla, säger Ulf Hannu i skogsägarföreningen. Kan acceptera två procent Han förklarar att skogsägarna kan acceptera en tvåprocentig skogsskada av älgbetande, eller lika mycket som timmer till ett sågverk. ? Men sexprocentiga skador är på tok för mycket, säger Hannu. I samverkan med LRF har skogsägarföreningens Ulf Hannu, skogschefen Christer Wallin och jaktfrågeansvarige Ingemar Nilsson, LRF, tagit upp de allvarliga älgskadeproblemen. ? Det stora problemet är att det blir färre arealer av ungskogar genom mindre slutavverkningar samtidigt som älgstammen är lika stor som tidigare. Det ger ett kraft ökat tryck av älgbetande i ungskogsbestånden som finns, förklarar ingemar Nilsson. Även om en del tallplantor överlever efter älgbetande så blir de skadade och duger inte till timmer. Ungskogsmarker där älgar betar har minskat från 30.000 hektar till 20.000 hektar de senaste åren. I de ungskogsbestånden betar älgar tills tallplantorna är 15?20 år. Stor älgstamm Älgstammen å sin sida är så stor i dag att den tål en avskjutning på 10.000 djur utan att älgstammen minskar. För skogsägarna är drömmen att få en ökad avskjutning av älgar så man når 1994 års nivå. Då balanserades älgstammen med en avskjutning på 6.000 djur. ? Vi måste få en ökad tilldelning och avskjutning av älg och få jägare att skjuta fler kor. Minst 50 procent av tilldelningen ska vara kor för att vi ska få en älgstam i balans med fodertillgången säger skogsägargruppen bestämt. Enligt skogsägargruppen finns det risk för att älgbetesskadorna ökar om älgstammen hålls oförändrad och de konstaterar att ännu finns inget fungerande system för att hantera älgskadeproblemen. Ta sitt ansvar Skogsägargruppen har träffat representanter för länsstyrelsen som sköter älgtilldelningen. ? Vi ska fortsätta att agera för att länsstyrelsen ska ta ansvar för älgskadeproblemen, säger Ulf Hannu. Gruppens kravlista säger att länsstyrelsen måste ta fram ett program om hur berörda intressenter, skogsägare och jägare, ska kunnas enas kring frågan om älgskador. Alla särintressen måste samverka för att hitta en lämplig lösning. Utvecklas och förfinas ? Älgbetesinventeringen måste utvecklas och förfinas med en årlig inventering. Samtidigt krävs speciella insatser i de områden som visar på omfattande älgbetesskador, säger skogsägargruppen, som även vill få igång en måltalsdiskussion om vilken älgstam som långsiktigt kan hållas i Norrbotten. Fotnot: Hirvivamma är finska ordet för älgskador