Det är den rådande bostadsbristen i de flyktingmottagande kommunerna som är orsaken till den enorma nota som Migrationsverket tvingas betala för platser på så kallade ABT-boenden, alltså tillfälligt anläggningsboende.
I dag har Migrationsverkets enhet i Boden avtal med fyra företag som erbjuder totalt 477 platser. Alla är fulla. Dessutom har man skrivit ett avtal med ett nystartat företag i Långträsk, Piteå, på 50 platser. Där är ännu tomt.
Extrem situation
- I höstas var situationen extrem. Men just nu är vi i balans mellan antalet flyktingar som kommer och antalet platser kan man säga. Det är alltid en lägre tillströmning i januari och februari, även om det kommit fler nu i år under dessa månader än tidigare år, säger Mikael Koskenniemi, teamledare på Migrationsverket i Boden.
Anläggningsboenden ser ut att ha blivit ett fast boendealternativ under de senaste åren. Ett alternativ som egentligen inte alls ska finnas.
- Att tillfälliga anläggningsboenden ska vara en stående del har aldrig varit avsikten. T:et i ABT-boende står för tillfälligt, säger Koskenniemi.
- Det finns helt enkelt inga lägenheter att få tag i. Vi på Migrationsverket hyr ju på samma marknad som alla andra. Vi konkurrerar alltså med alla på bostadsmarknaden. Därför tvingas vi köpa platser på ABT-boenden för att kunna placera asylsökande någonstans, säger Koskenniemi.
Konkurrens om lägenheter
Det finns ytterligare ett problem. Den "döda" bostadsmarknaden gör att kommunerna och Migrationsverket konkurrerar om samma lägenheter. Det skapar i sig en situation där personer som fått uppehållstillstånd och därmed är kommunens ansvar blir kvar hos Migrationsverket. I Boden finns i dag cirka 330 personer som fortfarande tvingas stanna på Migrationsverkets anläggning på grund av detta faktum.
Under de senast åren har man alltså tvingats köpa ett stort antal platser hos företagare. Och intresset hos företagare att starta ABT-boende har ökat. Men även om många vill så är det många som inte får tillåtelse att ta emot asylsökande. Det stora flertalet får nej.
- Oftast handlar det om att företagarna inte får kommunala tillstånd som krävs, till exempel rörande brandsäkerhet eller tillstånd som behövs för att få laga mat på anläggningarna. Ibland nekar vi företag av olämplighet, säger han.
Migrationsverket kollar alla företag innan avtalen skrivs. Man skriver bara avtal med seriösa företagare.
- Det ska ju inte vara en guldgruva. Eftersom vårt behov av platser varierar kraftigt så skriver vi nästan till 100 procent bara avtal upp till sex månader med företagen, säger Mikael Koskenniemi.
Finns inte plats
Migrationsverkets personal kontrollerar boendena genom kontinuerliga inspektioner. Man eftersträvar att asylsökandes standard ska vara så hög som det bara är möjligt. Men ibland kan man inte efterleva de krav som ställs. Målet är till exempel att max två personer ska bo i samma rum. Men ibland tvingas många fler dela rum på en liten yta, när trycket är som hårdast.
- Ibland blir det så. Det är beklagligt men det finns helt enkelt inte plats.
Situationen verkar vara helt befängd. Vad anser du att man kan göra?
- Det naturligaste och vanligaste svaret är väl: bygg fler bostäder. Men de skulle förmodligen fyllas upp av det stora antalet bostadssökande som finns utanför Migrationsverket och inte gynna asylsökande. Personligen tycker jag att mobila modullösningar skulle kunna vara en idé. Flyttbara bostäder som vi kan använda där de behövs, säger Mikael Koskenniemi.