Norrbottens Media skrev igår om avslaget. För snart två år sedan dog maken Karl-Fredrik Gerdin efter hans bil körts på bakifrån av en annan förare på väg 97 när han stannat på vägrenen.
– Jag anser fortfarande att hovrätten dömt till den vållande förarens fördel. Eftersom polisen aldrig gjorde en platsundersökning av bilarnas position och bromssträcka. Det togs inte heller drog- eller alkoholtest vid olyckan, säger änkan Britt-Inger Hedin.
Hon anser att tingsrättens dom som fällde föraren är den riktiga. Hovrättens dom friade senare honom från att ha förosakat hennes mans död.
– Förarens uppgifter borde ha ifrågasatts mer beroende på att han ändrat sina uppgifter från två tidigare förhör. Först har han bromsat och sedan inte bromsat. På ett foto syns tydliga däckspår från hans bil och om man inte bromsar borde det inte finnas märken i asfalten.
Britt-Inger skriver också i sin överklagan att varken i tingsrätt eller hovrätt framgår det hur bred vägrenen var.
– Den är 303 centimeter bred inklusive den vita markeringen. Bredden har betydelse, för det bevisar hur mycket av min mans bil som rymdes där. Motparten påstår nämligen att bilen stod med mer än hälften ut i vägbanan vilken är en omöjlighet.
Bredden på vägrenen anser Britt-Inger Hedin vara den saknade pusselbiten. Men även att tre vittnen, bland annat ambulanspersonalen, sagt att makens bil stod på vita markeringen eller strax innanför när ambulansen passerade förbi strax innan olyckan inträffade.
Det saknade dock betydelse eftersom hovrätten bedömt att hennes man inte slagit ut någon blinkers eller satt ut en varningstriangel.
– Det hade inte funnits någon möjlighet till det eftersom han blev påkörd några minuter efter han blev uppringd av sin chef. Hade han försökt sätta ut en triangel så hade han blivit påkörd utanför bilen. Ser man inte en stor bil ser man knappast en människa om man inte har uppmärksamheten på vägen.
Det viktigaste för henne var att få en rättvis dom vilket hon anser att Hovrätten inte fattat.
– Som sista instans återstår ju HD vilket jag ställde min förhoppning till. Den här fruktansvärda olyckan är för mig en personlig tragedi och hade aldrig inträffat om föraren hade haft full uppmärksamhet i trafiken, inte kört för fort och inte uppehållit sig på vägrenen.
– Så visst är jag besviken. Men att hovrätten missat en massa saker saknar betydelse för HD som bara prövar domar som kan vara vägledande för andra domstolar. Jag känner ändå att jag gjort vad jag kan och mer kan jag inte göra, säger Hedin.