Alhem: "Jag tycker det är sorgligt"

Lärarens stryptag gav eleven märken på halsen. Före detta överåklagaren Sven-Erik Alhem tycker det är jättekonstigt att åklagaren lade ned ärendet.

IHÅLIGT. Sven-Erik Alhem, ordföranden i Brottsofferjouren och före detta överåklagare, tycker åklagarens resonemang verkar ihåligt.

IHÅLIGT. Sven-Erik Alhem, ordföranden i Brottsofferjouren och före detta överåklagare, tycker åklagarens resonemang verkar ihåligt.

Foto: Kurt Engström

BODEN2017-07-31 06:00

Elevens mamma, Jenny Sundström, fick inte någon hjälp av sonens målsägandebiträde att överklaga. Sven-Erik Alhem, som är förbundsordförande för Brottsofferjouren i Sverige, tycker det är sorgligt att det inte ingår i målsägandebiträdens uppdrag att bistå brottsoffret att upprätta en ansökan om överprövning av åklagarens beslut.

– Jag tycker det är illa att inte staten låter det omfattas av ersättningsnormen. Men erfarenhetsmässigt hjälper många målsägandebiträden ändå till utan ersättning för att se till att få en överprövning gjord.

Dock alltså inte i fallet med Jennys son Jacob, tolv år.

– Alla målsägande är inte likvärdiga i möjligheten att få sin rätt tillgodosedd. Om jag är målsägande till exempel så kan jag själv ordna så att det blir en väl utformad framställan om överprövning. Det kan inte alla. Om man misstror sin förmåga kan man bli lite handlingsförlamad och inte ta till vara sin rätt på bästa sätt. Därför borde målsägandebiträdet också ha till uppgift att bevaka och bistå målsägande när väl till exempel ett nedläggningsbeslut kommer. Överprövningen är gratis och den rätten borde tillkomma alla, säger Sven-Erik Alhem.

Dessutom blev det målsägandebiträdet som Luleå tingsrätt utsåg till Jacob utbytt. Även det är enligt Sven-Erik Alhem omstritt, att det målsägandebiträdet som är förordnat sätter någon annan i sitt ställe.

– Det kan man också ha synpunkter på. Jag skulle vilja ha en ordning som är likartad den som gäller för offentliga försvarare. Det är också lättare att få byta offentlig försvarare än ett målsägandebiträde.

Enligt assistentåklagaren Henrik Wallin var läraren tvungen att ingripa mot Jacob. Läraren är betydligt större än Jacob. Han tog stryptag på honom och lyfte honom så att han nästan lättade från marken.

När det här sker blir Jacob rädd, panikslagen och arg.

– Vem hade inte blivit det, inflikar Sven-Erik Alhem.

Jacob fick märken på halsen. De finns dokumenterade på hälsocentralen och Sven-Erik Alhem menar att det då finns en dokumentation att våld har utövats mot eleven. Men Henrik Wallin gjorde bedömningen att det inte var ”något konstigt att det uppstår märken” och att Jacob var så svår att disciplinera att lärarens ingripande var nödvändigt. Han går därför inte vidare med förundersökning.

– Det verkar jättekonstigt, säger Sven-Erik Alhem.

Varför det?

– Därför att all form av fysisk bestraffning är otillåten. Det finns inte minsta utrymme för någon form av bestraffning. Det verkar ihåligt och stärker uppfattningen att det ska begäras överprövning. Jag kan inte uttala mig om att det kan bli en ändring utan att ha läst materialet, men utifrån berättelsen så finns det goda skäl att begära överprövning.

Han påpekar att det är viktigt att peka på sådant som man tycker är ofullkomligt eller dåligt utrett när man gör en ansökan om överprövning av åklagarens beslut.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!