Älgens betesvanor kartlagda

I en färsk avhandling presenteras nya uppgifter om älgens betesvanor. Det är jägmästaren Johan Månsson som gjort avhandlingen. Han är verksam vid Grimsö forskningsstation som lyder under Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.Han konstaterar att snödjupet har inverkan på hur älgarna väljer att beta.- Antalet dagar med snö påverkar var älgen väljer att beta. Ungskogar är mer populära under vintrar med mycket snö och vid lite snö gick älgarna mer in i gammelskog för att beta bärris. Med andra ord kan man under vintrar med lite snö förvänta sig ett lägre betestryck på tallungskog jämfört med vintrar med långa perioder med mycket snö, säger Johan Månsson.Högt betestryck
Han konstaterar också att även om älgtätheten halveras finns risk för stora älgkoncentrationer med högt betestryck i tallungskogar.Dessutom visar hans studie att fodertillgången till stor del påverkar älgens foderkonsumtion. Det innebär att händelser som förändrar foderfördelningen i landskapet: storm, bränder och åtgärder i skogsbruket även kommer påverka älgarnas fördelning och konsumtion.Går det att undvika betesskador på tallungskogar?- Det jag visar är att betestrycket ökar med antalet älgar, men det minskar också med hur mycket foder man har i marken. Jag har mätt antalet procent betade tallskott. Finns det mer mat minskar betestrycket. Jag tror inte på idén att plantera gran istället för tall eftersom man då minskar det totala fodret i landskapet. Man får istället högre betestryck på den tallungskog som står kvar, säger Johan Månsson och fortsätter:- Man bör tänka på att skapa foder och använda sig av trädslag som älgen föredrar att beta: rönn, sälg och asp.Försöksprojekt med foder
Sveaskog har nyligen startat ett försöksprojekt med vilfoder för att se om betesskadorna går att minska. Sveaskog gör försöket i samarbete med SLU och i Norrbotten finns försöksområden. - Jag har gjort några pilotstudier och tittat på hur man kan skapa foder åt älgen genom att låta det växa upp sly längs mindre trafikerade skogsvägar. Jag har också tittat på hur mycket foder man kan göra tillgängligt vid avverkningar av frötallar och gallringstall. Jag tror på idén med att skapa foder åt älgen, och jag tror att man får räkna med att skapa stora kvantiteter eftersom älgarna behöver mycket mat. Johan Månsson visar i sin avhandling att flyginventeringar är den enskilda metod som fungerar bäst när man vill ta reda på hur stor älgstammen är. Flyginventering är däremot en dyr inventeringsmetod. Johan Månsson förespråkar istället en kombination av två billigare metoder: älgobservationer i samband med jakten och spillningsinventering. Ny tid för älginventering
Han pekar också i sin avhandling på en svaghet i dagens älginventering: Oftast görs inventeringen i perioden mellan jaktstart och kalvning och då får man inte med älgarnas fortplantning, som varierar från år till år. - Om inventeringen istället görs mellan kalvning och jakt får man ett betydligt säkrare underlag för bedömning av lämplig avskjutning, säger Johan Månsson.