Tikue Aiem kom till Boden i oktober förra året. Det dröjde inte länge innan han hälsoundersöktes.
– Jag kallades till hälsocentralen eftersom jag var asylsökande. De tog blodprov och testade mina lungor, säger han.
Syftet var att ta reda på om han behövde vård. Dessutom sökte man efter smittsamma sjukdomar, som tuberkulos och hiv. Han fick också information om hur den svenska sjukvården fungerar.
På det asylboende som Tikue Aiem bor på, delar många av de boende rum och dusch. Risken finns att bli smittad av någon sjukdom.
– Det var bra att jag gjorde undersökningen så jag fick veta att jag inte hade några sjukdomar. Allt såg bra ut, säger Tikue Aiem.
Kallelser på fem språk
Men tre av tio asylsökande i Boden blev inte hälsoundersökta 2012, enligt Sveriges Radio Ekot. Trots att de har rätt till det enligt lagen.
– En förklaring kan vara att vi skickade ut kallelser på svenska. Ett annat problem är att många som kommer till Boden är här en kort tid så vi hinner inte alltid att få tag i dem, säger Anna Gustafsson, enhetschef vid Björknäs hälsocentral i Boden som tar emot asylsökande.
För att råda bot på detta har hälsocentralen fått mer personal. Dessutom skickar man nu ut informationen på fler språk.
– Vi skickar numera ut kallelser på fem olika språk så att alla kan förstår vad det handlar om. Vi försöker också samarbeta mer med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen så att informationen sprids, säger Anna Gustafsson.
Bättre än rikssnittet
Ute i landet är man dock ännu sämre på hälsokontroller. I genomsnitt blir fyra av tio asylsökande inte hälsoundersökta när de kommer till Sverige.
Anna Gustafsson tror att en förklaring kan vara att asylsökande är mer utspridda i storstäder.
– Vi har ganska bra koll på var de finns i Boden. De bor nära varandra och har kontakt med varandra. Närheten till hälsocentralen gör också att det blir bättre. På andra ställen har asylsökande kanske egna boenden eller bor hos släktingar. Då blir det svårare att nå dem.