Övning hjälper fjällräddarna hjälpa

Det är en gnistrande klar och kall vinterdag. Längs vägen västerut mellan Jokkmokk och Björk-udden är de snötyngda träden allt man ser, med undantag för några få hus och stugor. Den sista biten ut till Björkudden måste man åka skoter över isen. Om det inte vore för den envisa blåsten skulle solen kanske värma lite. När fjällräddningen kallas ut på uppdrag råder det oftast mycket dåliga väderförhållanden, så dåliga att helikoptern inte kan flyga. ? När vi skickas ut är det oftast det sämsta tänkbara vädret, säger Bobbo Iverstrand, fjällräddare från Kvikkjokk. Ortsbor och poliser När Kuriren anländer är det dags för lunch. De olika fjällräddningsgrupperna har varit ute och genomfört så kallade stationsövningar under förmiddagen. Fjällräddarna består av ortsbor från Björkudden, Kvikkjokk och Jokkmokk. Från polisen deltar Stefan Kjällström, sambandsansvarig för polisen i Norrbotten, samt Karl-Erik Brösth och Tony Kvickström från Jokkmokkspolisen. Polishelikoptern flygs av piloten Lars-Ove Lehto. Karl-Erik Brösth förklarar att fjällräddningen för ett antal år sedan till stor del utgjordes av polisen. Så är det inte längre. ? I dag finns det inte samma kunskap hos polisen. Förr var polisen här uppe väldigt mycket i fjällen. De unga har inte den rutinen att vara ute, de har inte lokalkännedomen. Pengarna räcker inte Polisens resurser räcker helt enkelt inte till för att personalen ska kunna skickas ut på räddningsuppdrag i fjällen på samma sätt som förr. Karl-Erik Brösth är bekymrad över att pengarna inte räcker till fler övningstillfällen. ? Vi har en budget på 85.000 kronor. Den här övningen kostar 65.000 kronor. Dan Ek fungerar tillsammans med Torbjörn Öberg och Ulf Landström som samordnare för helgens övning. Han berättar om den utbildning som alla fjällräddare måste genomgå. Den bedrivs i olika steg. I utbildningen ingår bland annat omhändertagande av skadade i terräng, tillvägagångssätt vid lavinolyckor och kunskap om olika sjukdomsbilder. ? Vi går igenom sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdomar och psykologiska reaktioner, förklarar Dan Ek. Efter genomgången utbildning är det räddningsgruppen som avgör vem som ska tas in som ny medlem. Testar ny radioutrustning Just vid denna övning testas ny radioutrustning. Med hjälp av den ska fjällräddarna kunna kommunicera med varandra, utan att behöva stanna sina skotrar. De har headset fastsatta i sina hjälmar. Fjällräddarna har sina egna snöskotrar, vilket i dag är ett krav. Totalt ingår 16 skotrar i helgens övning. När lunchen avslutats är det dags att skicka ut grupperna igen. Kurirens reporter får hoppa in och agera skadad. Kvikkjokksgruppen kommer till undsättning. Fjällräddarna använder sig numera av så kallad GPS-utrustning. Gruppen får GPS-koordinater och ska hitta till platsen där den ?skadade? finns. Benbrott och buksmärtor simuleras och då är det upp till räddningsgruppen att besluta om åtgärder. Först läggs den skadade på bår och benet stabiliseras. Sedan beslutas det att helikopter ska tillkallas. Kvikkjokksgruppen kan sin sak. Om det inte går att flyga på grund av vädret måste den skadade transporteras på bår, på vintern i en särskild skoterkälke. Vid oländig terräng kan fjällräddarna bli tvungna att bära båren relativt långa sträckor. Olika övningar varje år Torbjörn Öberg säger att hans grupp brukar få göra två?tre utryckningar per år. Det kan exempelvis handla om någon fjällvandrare som ramlat och skadat sig. ? Övningarna är olika varje år, vissa har tonvikt på sjukvård, andra på navigering, säger Torbjörn Öberg. Dagen övergår i eftermiddag, årets övning ska avslutas och sedan utvärderas. Nästa gång fjällräddarna får rycka ut kan det vara på riktigt och då måste det fungera.