Julgransplundring uppåt väggarna

I går dansade Ulla och hennes dagbarn ut granen i Björkfors. Med på julgransplundringen var också Ingrid Larsson, kommunal dagmamma i Sangis, samt hennes dagbarn. Därmed var samtliga dagmammor från den östra delen av kommunen på plats. Förutom Ingrid och Ulla finns fyra dagmammor i Töre och en i centrala Kalix. ? Visst ser jag mig själv som en spillra av en yrkeskår som kommer att försvinna, säger Ingrid som arbetat i yrket i 26 år. Ulla har också över 20 års erfarenhet. 1981 började hon arbeta med dagbarn. Då hade hon 115 kollegor, i dag återstår sex. Att antalet åter skulle öka tror hon inte. ? I dag finns det inte många som är beredda att arbeta hemma som en dagmamma gör. När vi försvinner dör yrket ut. Trivs med jobbet Både Ulla och Ingrid trivs med sitt jobb. De har aldrig ångrat sitt yrkesval och skulle välja det igen om de skulle kunna börja om på nytt. Orsaken till yrkesvalet var densamma för bägge två, de ville vara hemma med sina egna barn under deras uppväxt. Men sedan 1980-talet har mycket förändrats. Då hade de fler kollegor att umgås med, i Sangis fanns dessutom öppna förskolan dit Ingrid kontinuerligt gick med sina dagbarn. Blev hon sjuk kunde de övriga dagmammorna ta hand om barnen, i dag går inte det. Måste hålla sig på benen Ett läkarbesök betyder mycket pusslande, det ska stämma med både läkartiden och föräldrarnas arbetstid. Det har hänt att några av barnen fått följa med till vårdcentralen när ingen annan lösning funnits. ? Det är bara att försöka hålla sig på benen, går inte det måste föräldrarna ta ledigt, säger Ulla. Även barngrupperna har genomgått en förändring. Flest deltidsbarn Förr bestod den mest av heltidsbarn, vilket innebar att gruppen blev mindre. I dag är de flesta deltidsbarn och gruppen blir större för att fylla upp dagmammornas arbetstid. Både Ingrid och Ulla arbetar heltid, de har åtta, respektive sju dagbarn mellan två och sex år. Dessutom har Ulla ett fritidsbarn. Den bästa förändring som skett under deras tid i yrket är, enligt Ulla, omläggningen från timlön till månadslön. ? Det är en stor trygghet. Förr bestämdes lönen efter antalet timmar och barn, nu vet vi att vi får en grundlön även om alla varit borta. Ensamt arbete Att arbeta som kommunal dagmamma kan vara ensamt. Ulla saknar vuxenkontakten men har löst det genom att samarbeta med lekis och fritids som funnits på skolan i Björkfors tills den lades ned 2003. På så sätt utvecklades en bra relation mellan fritidspersonalen, Ulla och dagbarnen. Det hände att personalen från fritids vikarierade om hon måste vara borta. Stor förändring I december skedde en stor förändring för Ulla. Hon flyttade sin verksamhet hemifrån till nya lokaler i den nedlagda skolan. Här nyttjar hon matsal, gymnastiksal med duschrum samt ett före detta omklädningsrum till sin verksamhet. ? Jag har fått enorma resurser till mitt förfogande, det är få förunnat att ha en hel gymnastiksal, säger hon. Plats för julgransplundring De stora ytorna innebär att Ulla har gott om plats att ta emot besökare som till exempel vid gårdagens julgransplundring. ? Det betyder oerhört mycket. Jag och Ingrid har bestämt att vi ska fortsätta att träffas. Våra barn ska ju gå lekis och skolan tillsammans senare så det här är helt perfekt.

Julgransplundring uppåt väggarna

För 20 år sedan fanns drygt 100 kommunala dagmammor i Kalix kommun. I dag finns sju stycken kvar. ? När vi försvinner dör yrket ut, säger Ulla Salander, dagmamma i Björkfors.

För 20 år sedan fanns drygt 100 kommunala dagmammor i Kalix kommun. I dag finns sju stycken kvar.
? När vi försvinner dör yrket ut, säger Ulla Salander, dagmamma i Björkfors.