Många med smak för sura degar

Surdegsbröd är trendigt.
-  I Stockholm finns det ett bageri i varje gathörn numera, säger en av Norrbottens få surdegsbagare, Mikael Lövgren, med bageri i Bensbyn utanför Luleå.

EGET. Till hösten kommer Mikael Lövgren att använda mjöl direkt från kvarnen. Foto: Linda Wikström

EGET. Till hösten kommer Mikael Lövgren att använda mjöl direkt från kvarnen. Foto: Linda Wikström

Foto: Linda Wikström

Bensbyn/Luleå2011-08-11 06:00

Två morgnar i veckan klockan 5 på morgonen drar bagaren Mikael Lövgren igång ugnarna i sitt bageri. Där kommer han under många timmar att jobba med degar som genom olika råvaror, men också med hjälp av olika arbetsmetoder, formas till limpor, lantbröd och baguetter.

-  Visst kan jag tänka att det är jobbigt när klockan ringer så tidigt på morgonen, men när jag väl kommit hit och börjat baka så tycker jag alltid att det är roligt, säger Mikael Lövgren.

Och visst kan man väl slå fast att man tycker det är roligt, om man som i Mikael Lövgrens fall, jobbar dels som sjukgymnast, tre dagar i veckan och dessutom som surdegsbagare de resterande två.

-  Jag drog igång för ett halvår sedan och jag måste säga att jag har bra snurr på verksamheten. Det har gått över förväntan. Det är precis lika roligt som jag trodde att det skulle vara, säger Lövgren.

Utbyggnad och nyanställning
Det har till och med gått så pass bra att Lövgren nu står i en situation där han borde utveckla sitt bageri, genom utbyggnad och nyanställning.

-  Jag skulle behöva anställa en person till för att hinna med, men det är jätteviktigt att den personen "brinner för" surdegsbakning, det behöver nödvändigtvis inte vara en bagare. Det viktiga är att personen verkligen tycker om surdegar, säger Mikael Lövgren.

Och han talar från egen erfarenhet. Efter en uppväxt med en bakande mamma som födde ett intresse, så har han utan att vara bagare, kunnat få en slumrande idé att växa till något konkret, en blomstrande rörelse.

-  Jag tror att det faktiskt att kan vara en fördel att jag inte har bagarbakgrund. Jag testar och provar mig fram. I början var det många degar jag fick kasta. Jag är ingen bagare men jag står ändå här och bakar, säger han.

I dag har han planerat att baka ut bröd från totalt 160 liter deg. Av degarna blir det maltbröd, levainbröd (franskt lantbröd), fruktbröd, limpor och levainbaguetter, med namn som Bensby långa och Frukt och nötbröd.

-  Grunden till surdegar är att få till en så långsam process som möjligt. Smaken blir enormt mycket bättre och mättnadskänslan från matbröd bakat på surdeg går inte att jämföra med bröd gjorda av snabbjästa degar.

-  Surdegsbröd är ju egentligen ett helgbröd kan man säga, med ett glas vin och ostar. Fredagar är också den största kunddagen, säger Lövgren.

5-6 restauranger
I dagsläget serveras Lövgrens bröd på en restaurang i centrala Luleå men 5-6 restauranger till har hört av sig. Dessutom levererar han bröd till Nordsmak, en butik med lokalproducerat i centrala Luleå, där brödet säljs vidare till kunderna. Varje onsdag och fredag, då han har bakdagar, har han öppet för kunder på eftermiddagarna. Och det är många som kommer till Bensbyn för att handla.

-  Ja, det kommer mycket folk. Vissa dagar ser jag innan jag öppnar att människor sitter på parkeringen utanför och väntar. Det är roligt att surdegsbrödet är så populärt.

Till hösten kommer han att börja köpa mjöl från närområdet. Han har kontakt med spannmålsbönder och kvarnägare i Luleå- och Bodenområdet och tanken är att mjölet ska malas direkt för hans behov.

-  Jag kommer så att säga att ha "egna" arealer på böndernas marker, med spannmål av flera slag som sen mals i stenkvarn och som jag bakar på, säger han.

Mer lokalproducerat än så kan man nog inte få.

Surdegsbröd är ett slags bröd som görs på surdeg, ljummet vatten, rågmjöl, vetemjöl och salt. Men andra mjölsorter kan också användas.

Surdegar har oftast långa jästider på mellan 3 och 48 timmar. Under den långa jäsningen som oftast sker i sval temperatur utvecklas det många smakämnen som ger brödet en tydlig surdegskaraktär.

Surdeg bildas när jäst och mjölksyrabakterier får växa i mjöl och vatten i rumstemperatur.

Surdeg kan på flera vis ge deg med önskvärda egenskaper. Dels en som direkt efter lämplig jästid kan användas till brödbakning, dels olika typer av fördegar.

Till exempel levain (vanlig i bland annat Frankrike) som i sin tur används som jäsmedel för en huvuddeg.

En surdeg kan förvaras i kyl under lång tid genom att man en gång i veckan häller bort hälften av surdegen och därefter tillsätter lika stor mängd mjöl och vatten. Både jästen och laktobakterierna bidrar till att producera den koldioxid som gör att degen ökar i volym under jäsningen.

Laktobakterierna - som är av samma typ som i till exempel yogurt - ger ofta en karakteristisk syrlig smak på brödet. Den syrliga smaken kommer från mjölksyra och ättiksyra som bildas av laktobakterierna i degen. Hur syrligt det surdegsjästa brödet ska smaka kan styras genom att jästiden regleras och hur degen bearbetas under jäsprocessen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!