En ny typ av brott gäckar Sverige. En som inte fanns där igår. Förmodligen begicks det i lika hög utsträckning då som nu – men det är först idag som den faktiskt deklareras brottslig:
Id-kapningen.
– Det var ju 80 000 sådana här brott som då inte var brott i fjol, säger Lars Andersson, bedrägerichef på Polisregion Nord.
Tidigare har inte identitetsstöld i sig varit direkt olagligt i Sverige, och för att sätta dit någon har polisen behövt åberopa andra åtalspunkter, som bedrägeri eller urkundsförfalskning.
– Det är väldigt vanligt att man använder alias och andras bilder när man begår bedrägerier. Och då är det ju en del i bedrägeriet, men nu kommer vi också att kunna komma åt de här kränkningsfrågorna, där det inte finns ekonomiska skador.
Någon som drabbats av just den typen av identitetskapning är Piteåbon Tomas Åström. Förra året hörde en person från södra Sverige plötsligt av sig och påstod att ett Facebook-konto, med hans porträtt som profilbild men med ett fingerat namn, hade trakasserat henne. En snabb bildsökning och en nummerkoll hade sedan lett henne till mannen på bilden.
– Först polisanmälde vi, men det var som ingen idé, sa polisen till mig. Det var inget brott att stjäla en identitet, utan det hade behövt utgöra ett hot mot mig och de ansåg inte att det gjorde det.
Facebook har tagit bort det falska kontot, och Tomas Åström vill inte återbesöka ärendet. Men han uppskattar den nya lagstiftningen.
– Det är superbra att det görs! Jag tror att det är väldigt många som råkar ut för sånt här tyvärr.
Men gäller den nya lagen när det handlar om en snodd bild till ett fejkat facebook-konto? Det tyckte Datainspektionen, då de 2014 granskade den utredning som skulle komma att leda fram till straffbestämelsen. ”Det är önskvärt att närmare överväga varför ett fotografi som används tillsammans med uppdiktade namn- och adressuppgifter inte skulle kunna utgöra en sådan identitetsuppgift…”, skrevs de i sitt yttrande. Men när lagändringen klubbades igenom skrev sedan Regeringen bara att ett sådant förfarande ”skulle” kunna räknas. Datainspektionens generaldirektör höll med Kuriren om att formuleringen var lite otydlig, så vi ringer upp Regeringskansliet för ett förtydligande:
– Ja, fast alla rekvisit måste uppfyllas. Om någon använder ett foto med uppdiktat namn måste den utge sig för att vara personen på bilden också, och det ska vara en så tydlig bild att det går att identifiera personen, säger Viveca Lång på Justitiedepartementet.
Fotografier med uppdiktade namn ska alltså från och med idag kunna räknas som ”olovlig identitetsanvändning”, förutsatt att man ser vem det föreställer och att en objektivt påtaglig ”olägenhet” (obehag eller nackdel) kan påvisas.
– Om man inte räknat fotografier som identitetsuppgifter så hade det blivit lite av ett hål i lagstiftningen, då skulle man kunna ta ett foto och skriva ’Kalle Anka’ eller vad som helst och det skulle vara enkelt att kringgå lagen, säger Viveca Lång.