Ingelas dröm blir verklighet i Barcelona

BARCELONA2006-08-26 06:00
Vi stämmer träff utanför en av Barcelonas vackra gamla katedraler en lördag eftermiddag. Ett bröllop har precis avslutats och finklädda människor passerar där jag sitter och väntar på en av ingångarnas trappor. Är det verkligen rätt katedral? Efter ett antal sms-meddelanden och ­telefonsamtal kommer Ingela Keskitalo i rask takt.
- Förlåt, jag blandade ihop dig med en annan svenska jag skulle träffa och gick till platsen där hon och jag skulle mötas, förklarar hon.
Gatorna vi sedan följer i stadsdelen El Born blir ­smalare och smalare. På Carrer Cirera knastrar det under fötterna, här har asfalten övergått i dammigt grus från ett pågående renoveringsprojekt.
I Barcelona verkar vägarbetena avlösa varandra. Just nu är det El Born med de små gatorna och torgen kring Picasso-museet och den stora medeltidskyrkan Santa Maria del Mar, som ska rustas upp och göras mer tillgänglig för alla besökare.
El Born, som ligger i en av de klassiska gamla stads­delarna, utgjorde tidigare Barcelonas centrala marknadsplats och omges i dag av vacker gotisk och modernistisk arkitektur.
För bara ett tiotal år sedan var detta ett av de fattiga arbetarkvarteren i Barcelona men har de senaste åren fövandlats till ett mysigt inneområde fullt av små butiker, gallerier, bokhandlare, teatrar, restauranger, ­pubar och uteterasser. Här är gränderna så långt i från avgasluktande och stressiga vägar man kan komma. På de små balkongerna hänger gröna plantor och tvätt, och miljön känns som en riktig sydeuropeisk storstadsidyll.

Kärleken ändrade planerna
Det är lätt att undra hur det här blev den utflyttade ­Luleåbon Ingela Keskitalos arbetsmiljö. Svaret är en lång historia som går via studier i kemiteknik på Luleå ­tekniska universitet till exjobb i Australien, resor i Asien och miljöjobb på SCA i Göteborg.
- I Göteborg träffade jag min sambo Santiago från ­Colombia. Han var trainee på SCA och skulle bara vara i Europa i två år, sedan skulle han åka tillbaka till Colombia för att jobba som miljöchef. Men så blev vi kära och han erbjöds ett jobb härnere i Barcelona. Så han åkte ned i augusti 2004 och i september tog jag tjänstledigt ett halvår och flyttade hit, berättar Ingela.
Ingela, som är civilingenjör, blev erbjuden ett jobb på en pappersfabrik i den lilla bergsbyn La Riba fyra mil från Tarragona, staden där hon och Santiago bor.
I fabriken jobbade hon under ett år som processledare och var en av endast tre kvinnor bland 40 anställda och dessutom den enda nordiska och blonda.
- När mitt kontrakt gick ut blev jag erbjuden en fast ­anställning med fast inkomst precis som jag hade velat ha. Då stod jag i valet och kvalet, säger Ingela som ­samtidigt kände att hon inte utvecklades som hon ville i fabriken.
- Det var ett mycket lärorikt tekniskt jobb med hjälpsamma kollegor men jag drömde fortfarande om något annat. Det kändes som att mina kreativa och utåtriktade sidor fick stå åt sidan med ett så lokalt och tekniskt ­arbete, fortsätter Ingela.
Julen 2005 firade hon i Luleå och Santiago i Colombia. Tack vare ett försenat flygplan till Barcelona lärde Santiago känna paret Natalia och Federico, som precis som han hade flyttat till Spanien. Paren började sedan att umgås och idén om att starta något ihop växte fram. Först var tanken att de skulle starta ett café, men på grund av komplicerade och dyra cafélicenser i Barcelona spånade paren vidare.

Fjärilar i magen
- Att det blev vin är en slump. Vi är alla intresserad av vin och började räkna på hur många flaskor vi skulle behöva sälja per dag för att gå runt. Under tiden jag jobbade i La Riba bodde vi nära vingårdarna i Priorat och Penedes, så när vi fick besök av familj och vänner hemifrån var det det självklara utflyktsmålet. Med tiden lärde vi känna många lokala små vinmakare som erbjöd oss sitt stöd om vi skulle starta en butik i Barcelona. Men nog fick man lite fjärilar i magen när vi väl bestämde oss för att "nu gör vi det här", berättar Ingela.
Federico, fotograf och utbildad arkitekt, fick uppdraget att formge butikslokalen. Hans fru Natalia, psykolog, och Ingela besökte vingårdar för att hitta rätt viner.
- Vi ville hitta viner som man absolut inte kan hitta på supermercado (matvarubutiken). Jag provsmakade nog 300 viner, men jag svalde inte alla, skrattar Ingela.
De letade efter små vingårdar där man odlar ekologiskt.
- Många av vingårdarna har i stort sett ekologisk odling men inte själva stämpeln. De har inte resurser till märkningen. Men de handplockar druvorna och använder inte några kemikalier eller miljögift. De delar vårt hållbarhetstänkande och det är sådana viner vi vill sälja. Jag är stolt över att vi inte bara tänker på att sälja volymer.

Svensk modell
I butiken Selecció Natural finns ett hundratal noggrant utvalda viner. På stilrena hyllor är vinerna indelade i grupper.
- Det vanliga här är att man delar upp vinerna i regioner eller "denominaciones". Man utgår från att kunden vet vilket vin han eller hon vill ha och kan skillnaden mellan till exempel viner från Rioja och Penedes. Men vi delar in dem i smakupplevelser istället, precis som på ­Systembolaget.
- Fördelen är då att man kan prova nya ­viner och ­samtidigt få en vägledning i vilket vin som ­passar till vilket tillfälle, säger Ingela.
Spännvidden på vinerna är stor och sträcker sig från ungdomliga, friska, lättdruckna viner till de som i ­butiken fått namnet "expresivos" och "complejos".
- Expresivos är uttrycksfulla viner som har en viss karaktär. Vi kallar dem våra "kvinnliga" viner då de är "pratglada" och gärna vill berätta sina hemlig­heter ­(aromer) direkt, medan "complejos" utgör de mer ­komplexa "manliga" vinerna, de behöver tid på sig innan de kommunicerar. Förklaringen ligger i att den tid de ­fatlagrats och sedan fått utvecklas i flaskan. Vinet ­behöver då luftas innan aromerna vaknar till liv igen. Det tar alltså mer tid för dem, säger Ingela.

Trotsar augustivärmen
Butiken har haft öppet hela sommaren, trots butiksgrannarnas råd om motsatsen.
- Vi har trotsat värmen och grannarnas uppmaningar om att juli-augusti är usla månader då det inte säljs något. Vi är fortfarande optimistiska och tror att det går bra om man har vilja och kreativitet, säger Ingela som redan har hunnit få besök från landsmän.
- Vi har haft en hel del svenskar här under juli, ryktet börjar sprida sig och många hittar hit. Vi har redan planerat en tur med de bofasta svenskorna i SWEA Barcelona till Penedes i september.
- Vi försöker hela tiden hitta på aktiviteter som gör att kunderna får en djupare förståelse för vad som ­ligger bakom varje vin. Jag ångrar inte en sekund mitt ­beslut att göra något helt annorlunda. Jag ­rekommenderar verkligen alla som kan att följa sina drömmar, man blir liksom en gladare och nöjdare människa.
Fakta Ingela Keskitalo
Ålder: 31.
Familj: Sambo med ­Santiago.
Bor: Tarragona i Spanien
Favoritplats: Providecia, en ö som tillhör Colombia.
Yrke: Egenföretagare.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!