Timmarna innan ödesvalet

Timmarna innan vallokalerna stänger är allt lugnt och stilla i Greklands huvudstad Aten. Grekerna på väg till valurnorna ger ett sammanbitet intryck.

Viktigt val. Spiros Panndelis , 82, som bott i Aten, och  jobbat med bijouterier hela sitt liv vill inte avslöja hur han valt, men hoppas att valet går som han önskar.

Viktigt val. Spiros Panndelis , 82, som bott i Aten, och jobbat med bijouterier hela sitt liv vill inte avslöja hur han valt, men hoppas att valet går som han önskar.

Foto: Håkan Svensson

ATEN2015-07-05 17:25

Kurirens medarbetare Håkan Svensson befinner sig i Aten sedan en tid tillbaka. Överlag har det varit lugnt och stilla trots krisen och ödesvalet. I fredags däremot märkte han av oroligheterna, ändå hade polisen separerat ja- och nej-anhängarna till olika platser en bit ifrån varandra i förebyggande syfte.

– Det var mycket demonstrationer och det blev ändå en hel del kravaller. Jag hörde en ordentlig smäll på kvällen, polisen både använde tårgas och chockskott för att skingra folkmassorna. Det pågick även butiksplundringar, säger Håkan Svensson.

I lördags var det åter lugnt, de rådde förbud mot demonstationer.

– Värdinnan i huset jag bor i tror att folkomröstningen slutar med ett nej. Hon själv är svensk medborgare och har aldrig röstat, inte heller hennes pojkväns ska rösta trots att han är grek. Alla måste rösta på sin hemort och då han är från landsbygden är de svårt för honom att ta sig dit. Det anses inte så rättvist att alla inte enkelt kan rösta, säger han.

Ute är det 30 grader varmt och folk söker skugga. Håkan Svensson har besökt en vallokal belägen i en stor skola och trots att han inte är röstberättigad gick det bra att kliva in och ta bilder. Utanför vallokalen stod aktivister och delade ut valsedlar.

– Det jag reagerade över var att jag inte såg en enda som delade ut valsedlar med ja, bara dem med nej på.

Enligt TT är nej-sidan störst ute på gator och torg, medan ja-sidan får mer utrymme i grekisk tv.

Håkan Svenssons upplevelse är att grekerna är oroliga och ängsliga och att många av dem egentligen inte vet vad de röstar om, frågeställningen är inte riktigt tydlig.

– De som säger nej argumenterar för att de ska vara fria och inte i händerna på andra, att folk ska säga nej för barnens framtid. De greker som säger ja kan tänka sig att acceptera långivarnas senaste bud.

För att resultatet ska vara giltigt måste minst 40 procent av Greklands 9,8 miljoner röstberättigade väljare delta.

Enligt TT ska väljarna svara ja eller nej på den inte helt enkla frågan "Bör utkastet till det avtal som lades fram av EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden vid eurogruppens möte den 25 juni, bestående av två delar som tillsammans utgör deras förslag, accepteras?" En lång lista med långivarnas förslag, som väljarna ska ta ställning till, bifogas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om