– Ren och varg går inte ihop. Något alternativ finns inte, säger Anders Erling Fjällås, ordförande i samebyn.
I mitten av januari sköts en varg vid skyddsjakt i Västerbotten. Det var en av de tre vargar som rört sig i gränslandet av Norrbotten och Västerbotten.
Vargarna är invandrare från öst och anses vara genetiskt viktiga. Vid ett möte i december träffades en överenskommelse om att Naturvårdsverket skulle stå för de skadeförebyggande åtgärderna om samebyar höll renarna borta från vinterbeteslandet, uppger Anders Erling Fjällås.
– Vi har överutnyttjat åretruntmarkerna och utfodrar renar både i hägn och i fält som en nödlösning. Men sedan den 31 januari får vi ingen ersättning längre. Naturvårdsverket har köpt sig tid och nu är de inte beredd att köpa mer tid. Då är det bara avlivning som återstår, säger Fjällås.
Området ligger i Piteå och Älvsbyns kommuner nedan lappmarksgränsen. Tills vidare håller samebyn renarna borta från vinterbeteslandet.
– Vi har fyra ansökningar om skyddsjakt sedan tidigare som ligger vilande men vi kan inte bevilja skyddsjakt innan vi vet var vargen finns. Så får vi får ett tips kommer vi agera. Det första vi gör är identifiering via DNA-prov, säger Anna Danell, rovdjurshandläggare vid länsstyrelsen.
Handlar det om finsk-ryska gener ska vargen flyttas. Är det två vargar kan bara den ena flyttas. I det andra fallet kan skyddsjakt komma i fråga, uppger Danell.
Naturvårdsverket har betalat ut 8,7 miljoner kronor extra i bidrag till Sametinget. Pengar som är öronmärkta för skyddåtgärder mot varg, enligt Hanna Dittrich Söderman, vilthandläggare.
– De ska räcka till den 15 februari. Hur de fördelas får du fråga Sametinget om, säger hon.
Sametinget uppger att 2,7 miljoner betalats ut fram till den 6 december. Då var fem samebyar berörda. Nu är det nio. Ersättningskravet fram till 15 februari är på nio miljoner och bara sex miljoner återstår.
– Naturvårdsverket vill att vi ska göra en bedömning av vilka samebyar som berörs men det finns stora oklarheter. Vi tycker att både Naturvårdsverket och länsstyrelsen skött kommunikationen med samebyarna dåligt. Det har inte funnits någon riktig plan, säger Stefan Forsmark, näringshandläggare.
Sametinget vill att regeringen skjuter till pengar.
– Vi ska skriva ett PM till miljöministern, säger Forsmark.