Överbefälhavaren Micael Bydén konstaterar att de samlade förslagen från Försvarsberedningen innebär ett betydande steg mot ett starkare försvar. Regementet i Arvidsjaur kan vara igång om ett par år – liksom Amf 4 i Göteborg, F16 i Uppsala.
– Det här är etableringar som vi ser är genomförbara till 2025. Det är för att förutsättningarna finns på de här platserna, säger han.
När det gäller armén är det är det brigadförmågan som förstärks under perioden 2021–2025.
– Dels i de två existerande brigaderna och så utvecklar vi en tredje brigad. Vi påbörjar även utvecklingen av ytterligare en jägarbataljon i norrlandsjägarbataljon med subarktisk förmåga och det är ju kopplat till K4 i Arvidsjaur, säger Micael Bydén.
I våras föreslog Försvarsberedningen, där samtliga riksdagspartier ingår, en lång rad satsningar på ett starkare försvar. På fredagen höll överbefälhavaren Micael Bydén och Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall presskonferens för att redovisa försvarsmyndigheternas konsekvensanalyser.
Försvarsmaktens uppfattning är att satsningarna blir dyrare än vad beredningen trott.
– Försvarsberedningens förslag under tioårsperioden 2021–2030 är totalt sett 55 miljarder kronor större än det ekonomiska utrymmet för att genomföra de reformerna. Reformutrymmet är 170 miljarder kronor. Utöver det finns det alltså förslag hos Försvarsberedningen i storleksordningen 55 miljarder, säger Peter Sandwall.
En orsak till de ökade kostnaderna är den uteblivna värdesäkringen.
– Försvarsberedningen har utgått från att de tillskott som de har bedömt och som också är en del i den politiska överenskommelsen från i höstas är värdesäkrade i den bemärkelse att de räknas upp när de väl tillförs statsbudgeten. I budgetpropositionen för 2020 som regeringen presenterades i höstas är beloppen inte värdesäkrade, säger Peter Sandwall.
Det ger ett mindre ekonomiskt utrymme i storleksordningen nio miljarder kronor för perioden 2020–2025 och totalt 21 miljarder kronor för 2021–2030, enligt Försvarsmakten.
– Det som händer när ekonomin inte räcker till är att man får skjuta verksamhet och investeringar framåt, säger Micael Bydén.
Försvarsmakten räknar med att antalet befattningar i krigsorganisationen kommer att kunna växa från dagens cirka 55 000 till 100 000 år 2030.