Fjärde gången gillt ? i år ska hon rösta

Katarina Hällgren, 30, är sedan fem år tillbaka chefredaktör för tidningen Samefolket. Ett jobb som gör att hon får bättre inblick än de flesta i sametingspolitiken. I år är det första gången hon kommer att rösta i sametingsvalet.  ? Ja, det ska jag. Men jag tycker det är svårt att bestämma sig. Jag har en stor fördel av att ha suttit på alla plenum de senaste åren ? annars hade jag faktiskt inte haft en susning om vad det här handlar om, säger hon. Katarina Hällgren beskriver det som ett problem att så få engagerar sig i sametingspolitiken. Länge var hon själv en av de ointresserade. Hon kunde ha röstat redan i det första valet till sametinget 1993, men inte förrän till årets val har hon ansökt om att bli upptagen i röstlängden.  ? Vid de två första valen handlade det mest om ointresse från min sida. 1993 visste jag inte mycket mer än att sametinget fanns. 1997 var dessutom det enda man hörde om sametinget att det var bråk. 2000 började jag jobba på Samefolket. Som journalist på en samisk tidning blev jag ifrågasatt och anklagad för att tillhöra vissa partier. Då avstod jag medvetet från att söka till röstlängden, så kunde jag säga att jag inte ens fick rösta. Men så till årets val tänkte jag, att vaddå ? alla andra är ju med. Dessutom var det lite spännande med de nya reglerna, att det går att överklaga vilka som tas upp i röstlängden. Vem vet, tänkte jag, det kanske finns någon som tycker att jag inte är same? Alla andra är dock inte med. Av Sveriges påstådda 17.000 samer är bara drygt 7.000 med i röstlängden. Den låga siffran tror Katarina Hällgren delvis kan förklaras med att de samer som bor och verkar i det samiska området inte tyckte att det kändes så angeläget. Röstlängden blev ett bevis  ? Det var kanske viktigare för dem som inte lever med det i vardagen att vara med från början. Röstlängden blev ett bevis för att man är same och tillhör det samiska samhället. Något sånt bevis hade inte funnits tidigare. Den ökade fokuseringen på markfrågor och jakt- och fiskerättigheter tror Katarina Hällgren kan vara en annan sak som har höjt intresset för sametingspolitiken. Och att sametingets röstlängd växer ser hon som något enbart positivt.  ? I alla fall om de som är med röstar. Annars vet jag faktiskt inte varför man söker till röstlängden, funderar hon. Just valdeltagandet i same-tingsvalen har dock varit ganska lågt. Ett skäl tror Katarina Hällgren kan vara att sametinget har begränsade befogenheter. Det handlar mest om att administrera och verkställa beslut fattade av Sveriges riksdag och regering. Frågan om ökat självbestämmande är dock, säger hon, något som enar över alla led. I övrigt kan det vara svårt att orientera sig i sametingspolitiken. En skiljelinje kan möjligen anas mellan renskötande och icke-renskötande politiker, där guovssonásti, tidigare renägarförbundet, finns i ena änden och jakt- och fiskesamerna i den andra.  ? Annars skiljer det sig inte så mycket mellan partierna. I grund och botten kämpar alla för samma saker. Jag tror att sametingspolitiken färgas av att släkten är så viktig i det samiska samhället. Många röstar helt enkelt på det parti där de har någon släkting. Sedan tror jag att de som söker sin identitet och genom röstlängden får bevis för att de är samer söker sig till jakt- och fiskesamerna. Där vet de att de blir accepterade och kommer in i en gemenskap, säger hon. Trygg i sin identitet Att människor med samiskt släktskap långt tillbaka i tiden söker och hävdar sin samiska identitet har blivit vanligt. Själv är Katarina Hällgren trygg i sin identitet. Hennes mamma är renägare och Katarina Hällgren har vuxit upp med renskötseln. Men hon har erfarenheter som gör att hon kan förstå känslan av utanförskap och viljan att värna sina rättigheter. Barn till same-bymedlemmar är automatiskt medlemmar tills den dag de fyller 18 år. Sedan måste de ansöka om medlemskap. Katarina Hällgren fick ansöka tre gånger till Semisjaur-Njargs sameby innan hon accepterades.  ? I början tyckte jag inte det var så farligt ? jag skulle ju ändå inte ägna mig åt renskötsel, men sedan började jag inse att jag helt stod utan rättigheter och att om jag får barn, så får de inte heller tillgång till allt det som jag har fått under min uppväxt. Sårad Visst, säger hon, kan hon förstå att de renskötande samebymedlemmarna, som ska leva på sin renskötsel, kan känna oro för att det ska komma in folk med andra intressen i samebyn. Men det var skälen till att neka henne som sårade.  ? De hänvisade till att min pappa, som dog när jag var tre år, var svensk. Vaddå, är inte jag same då? Det där var svårt för mig. Just frågan om utvidgad same-by kommer att bli en av de stora frågorna för samerna och sametingspolitikerna att hantera framöver. Åsikterna är vitt skilda bland samerna och för tio år sedan hade den frågan förmodligen kunnat skapa stark splittring och kaos i sametinget. Idag är situationen en annan.  ? Sametinget har börjat finna sin roll och det har blivit mycket bättre, konstaterar Katarina Hällgren. asa.lindstrand@kuriren.com 0971/554 25 FAKTA/ SAMETINGSVALET Till årets sametingval finns sex partier representerade: Samelandspartiet, Jakt- och fiske-samerna, Skogssamerna, Samerna, Guovssonásti och Min Geaidnu. Hela Sverige räknas som en enda valkrets. Rösträkningen drar igång en vecka efter avslutat val och utförs av länsstyrelsen i Norrbottens län. Det finns ingen spärr för partierna som får vara med i mandatfördelningen. Däremot finns det en personvalsspärr. Personval avgör vilka kandidater som slutligen blir valda. För att bli vald måste en kandidat ha fått minst åtta procent av partiets personröster, dock alltid minst 25 personröster. De ledamöter och ersättare som inte vals in genom personröster, räknas in efter ordningen på valsedeln. Val till sametinget hålls vart fjärde år, tredje söndagen i maj månad.

Fjärde gången gillt ? i år ska hon rösta

Inför sametingets fjärde val bestämde Katarina Hällgren sig: Hon ansökte om att bli upptagen i sametingets röstlängd.? Jag ser bara fördelar med att röstlängden växer ? förutsatt att de som är med också går och röstar, säger hon.

Inför sametingets fjärde val bestämde Katarina Hällgren sig: Hon ansökte om att bli upptagen i sametingets röstlängd.
? Jag ser bara fördelar med att röstlängden växer ? förutsatt att de som är med också går och röstar, säger hon.