Den ljusnande framtid är vår, brukar det heta i examenstider. Tyvärr visar statistiken över andelen gymnasiebehöriga niondeklassare, våren 2019, en delvis mörkare bild.
Sett till riket var i genomsnitt 84,3 procent av dem behöriga till ett nationellt program – motsvarande siffra gäller även på Luleås högstadier.
Men skillnaderna är stora mellan skolorna. Sämsta statistiken har Hertsöskolan och Råneåskolan, som vardera redovisar 22,5 procent samt 24,1 procent obehöriga niondeklassare.
– I många fall lyckas vi, men tyvärr misslyckas vi också alltför ofta. Jag har duktiga lärare som vrider sig in och ut, men som trots det inte lyckas med alla fullt ut, säger Mattias Nilsson, rektor för årskurs 7-9 på Hertsöskolan.
Hertsöskolan har en relativt hög grad elever med behov av anpassningar på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, mående eller generellt med livssituationen.
– Det ställer extra krav på undervisningen.
Luleås skolvärld är också segregerad utifrån socioekonomiska förutsättningar och både Hertsöskolan och Råneåskolan har en hög andel föräldrar med invandrarbakgrund och/eller lågutbildade hushåll.
– Många av invandrareleverna klarar sig riktigt bra, är ambitiösa och har tydliga målsättningar. Sen är det klart att de som bara har varit i Sverige i, säg, två år inte alltid hinner fixa betygen i alla ämnen, säger Mattias Nilsson.
Sett till riksstatistiken är det fler pojkar än flickor som saknar gymnasiebehörighet. Det förhållandet avspeglas delvis även på Hertsöskolan.
– I vissa fall handlar det om att skolan uppfattas som fel forum för vissa killar. De har andra planer i livet. En del vill börja jobba tidigt, upplever att skolan håller dem tillbaka.
Lockas pojkar även till den kriminella banan, i stället för klara gymnasiebehörigheten?
– Just nu har vi inga rent kriminella ungdomar. Visst, de kan hitta på saker men jag har inga elever som langar narkotika eller liknande.
Behöver ni förstärkta stödresurser?
– Tja, i en utopisk värld, med bättre förutsättningar att vara flexibla vad gäller personalresurser och specialkompetenser, skulle Hertsöskolan vara mer framgångsrik.
Den låga gymnasiebehörigheten har plågat Hertsöskolan i flera år men rektor Mattias Nilsson vill ändå lyfta positiva budskap också.
– Hertsöskolan är fantastisk, ungdomarna är suveräna och man vill ju att alla ska lyckas. En enda elev utan gymnasiebehörighet är ett misslyckande för oss.
Hur ser det ut om fem år på Hertsöskolan?
– För mig gäller 100 procent måluppfyllelse. Alla elever här ska komma in på gymnasieskolan. Det borde vända snart, säger Mattias Nilsson, rektor på Hertsöskolan.
Gunilla Moberg tillträdde som ny rektor för Råneåskolan 7-9 i april, efter år av instabil skolledning, täta rektorsbyten och i perioder många obehöriga lärare.
Att så många som var fjärde niondeklassare saknade gymnasiebehörighet på hennes skola förklarar hon delvis mot den bakgrunden.
– Jätteviktigt med en målinriktad ledning och struktur på skolan. Nu ska vi få bättre kontinuitet, dessutom är nästan alla våra lärare behöriga nu.
Men Råneskolans rektor påtalar också de socioekonomiska faktorerna.
– Vi har många elever med annat modersmål, även föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse. Men det handlar också om vårt kvalitetsarbete, även att vi har fungerande elevhälsoteam. Och det har inte funnits här tidigare. Skolan ska vara likvärdig för alla elever, säger Gunilla Moberg.
