Vi vandrar lÀngs ett av promenadstrÄken vid LuleÀlven. Stubbar och högar med tallgrenar nedanför villatomterna talar sitt tydliga sprÄk.
Anna-Marita Johansson, sektionschef pÄ kommunens parkavdelning, uttrycker indignation över hur vissa villaÀgare har tagit saken i egna hÀnder och sÄgat ned trÀd som skymmer utsikten eller orsakar skugga.
â Skulle man gĂ„ in pĂ„ sin grannes tomt och fĂ€lla trĂ€d pĂ„ samma sĂ€tt? Mycket frĂ€ckt. Det handlar om en form av skadegörelse.
Problemen har varit kÀnda lÀnge. 2011 reagerade Svartöstadsbor över att ett 30-tal trÀd plötsligt hade kapats och lÄg i vattenbrynet nedanför tvÄ villor.
Kommunen polisanmÀlde men Àrendet utreddes aldrig vidare.
NĂ„gra Ă„r senare uppmĂ€rksammades att nĂ„gon hade sĂ„gat ned tallar nĂ€ra Ă€lvstranden i en annan stadsdel â nedanför en stor villa.
â Vi fotade och tog mĂ„tt pĂ„ stubbarnas diameter, skickade dĂ€refter in en polisanmĂ€lan, sĂ€ger Anna-Marita Johansson.
Inte heller dÄ kunde nÄgon Ätalas, utan anmÀlan lades ned.
â Det tog inte sĂ€rskilt lĂ„ng tid. TyvĂ€rr Ă€r det inte mĂ„nga Ă€renden som leder till Ă„tal. Det har hĂ€nt att vĂ„ra skogsförvaltare tar folk pĂ„ bar gĂ€rning men det har inte blivit nĂ„got av det heller.
Hur vanligt Àr det att trÀd olovligen sÄgas ned nÀra villatomterna?
â Vi gör en polisanmĂ€lan vartannat Ă„r ungefĂ€r. SvĂ„rt att uppskatta mörkertalet dĂ„ vi inte har resurser att hĂ„lla koll i alla bostadsomrĂ„den hela tiden. Röjning av undervegetation och kapade grenar Ă€r egentligen ett Ă€nnu större problem.
Anna-Marita Johansson nÀmner attraktiva stadsdelar som Mjölkudden, Gammelstad och BergnÀset som vanligt förekommande i sammanhanget.
â BostadsomrĂ„den med vattenutsikt Ă€r mer utsatta. I omrĂ„den med hyresrĂ€tter tar man sig inte samma friheter.
Kommunen fÀller sjÀlva rötangripna, gamla trÀd och lÀngs ÀlvstrÀnderna gallras det regelbundet, sÄ att Àven allmÀnheten kan njuta av sjöutsikten. LikasÄ fyller glesare vÀxtlighet lÀngs gÄng- och cykelstigarna en trygghetsfunktion, nÀr det gÀller risken för överfall och annan brottslighet.
Samtidigt betonar Anna-Marita Johansson att trÀden mÄste fredas och hon hÀnvisar till den politiskt beslutade grönplanen som antogs 2020, dÀr det beskrivs hur trÀden tillgodoser bÄde sociala och biologiska vÀrden.
â Tallarna har stĂ„tt dĂ€r lĂ€nge, i mĂ„nga fall genom hundratals Ă„r. De fanns dĂ€r före oss och ska stĂ„ kvar nĂ€r vi Ă€r borta, för nĂ€stkommande generationer. TrĂ€d som planteras i dag har inte alls samma chans att bli sĂ„ stora och vackra.
Ăven olovlig slyröjning sker regelbundet.
â Med slyröjningen försvinner förutsĂ€ttningarna för ungskog och buskage, som Ă€r viktiga för bĂ„de den biologiska mĂ„ngfalden och fĂ„gellivet.
Kommunen ser mycket allvarligt pÄ slyröjningen och har nyligen informerat villaÀgare pÄ Mjölkudden om problemen, en kampanj som nu fortsÀtter i andra stadsdelar.
â Det Ă€r inte direkt kontorstid slyröjningen sker, snarare pĂ„ helger och nĂ€tter, men nyligen hann mina medarbetare prata med en som höll i röjsĂ„gen. Han försvarade sig, sa att villaĂ€garna har gjort sĂ„hĂ€r i 40 Ă„r eftersom vi frĂ„n kommunen aldrig röjer.
Hur ofta sker kommunens egen slyröjning?
â Vi har skötselplaner men det sker inte varje Ă„r pĂ„ alla stĂ€llen och vi röjer inte kalt bara för att hĂ„lla villaĂ€garnas utsikt ren och ostörd, sĂ€ger Anna-Marita Johansson.