Under början av 2016 startade forskningsinstitutet Rise verksamheten Ice Datacenter i en gammal lagerlokal på Porsön, inte långt från Luleå tekniska universitet. Ice ägnar sig åt datacenterforskning i den 900 kvadratmeter stora anläggningen som de säger är ledande i Europa.
Professor Tor Björn Minde är enhetschef och har varit med från starten. Sedan dess har de expanderat och har nu 25 anställda samt omsätter drygt 37 miljoner kronor.
– Här har vi kylrum och vi har byggt en klimatbox där vi ska kunna ställa om till olika klimat. Sedan har vi fått servrar från Facebook och de nya kan kosta drygt 20–30 000 styck. Vi har nog 4 000 servrar men har köpt en del egna också. Sedan finns en vindtunnel och vi har ett nytt experimentlabb på gång, säger Minde.
På kontoret är det lugnt eftersom många jobbar hemifrån under pandemin. Inne i de garageliknande testlokalerna finns tre moduler där de kan ägna sig åt tester och experiment.
– Ett team som fokuserar på datacentersystem och ett jobbar med rymddata. Vårt europeiska projekt i Boden slog världsrekord och där har vi världens effektivaste datacenterbyggnad. Där ska vi kanske göra ett växthus framöver.
Det finns planer på en så kallad hydroponikodling – det vill säga att odla växter i vatten utan jord. Idén kommer från unga entreprenörer som kan experimentera kring det.
Ett annat projekt handlar om att odla mjölmaskar i en värmebox, vilket på sikt ska bli kycklingfoder. Värmen kommer från serverhallen och Ellinor Emilsson som jobbar med detta menar att det är miljövänligt.
– Kycklingar äter vete, havre och sedan får de protein från sojakraftfoder. Detta är ersättningen för importerat protein och Sveriges sojakraftfoder kommer till stor del från Brasilien. Då måste man kunna garantera att man inte skövlat i Amazonas för att odla. Frågan är om sojan räcker till alla som vill föda upp djur?
Tanken är att projektet kan gynna klimatet genom att använda värme från datacentret i processen i stället för att exempelvis ha ett dieselaggregat. Sedan kan det även bli ekonomiskt lönsamt i en slags industriell symbios där olika industrier samarbetar.
– Man kan se larverna som en katalysator som gör om restprodukter eftersom de äter nästan vad som helst som en kompost. Så de gör om grönsaksrester till protein som kycklingar kan äta och människor kan äta kycklingar, säger Emilsson.