Lite tid för Årrenjarka

Det har sannerligen inte varit någon brist på engagemang för denna gamla bevarandevärda skog. Klickandet har varit flitigt, pengadonationer skett och träd stödköpts och så här i projektets elfte timme hjälper till och med utländska krafter till för att försöka ro bevarandet i hamn. Men än saknas de sista kronorna för att skogen ska kunna räddas och deadlinen närmar sig. Den sista juni är dagen D. I Norrbotten finns cirka fem procent gammelskog varav endast en procent har skydd i dag. Stiftelsen bakom vilken privatpersonerna Jenny Strand och Ann Rask står, vill bevara mera,. Det för djur och naturlivets skull, för efterkommande generationer, för besöksnäringens skull och för forskning. Detta speciella väl bevarade biologiska tidsdokument riskerar att slutavverkas och det är många som menar att det inte får hända. En av dem är en amerikansk doktor i biologi med specialicering mot bevarande av höga naturvärden i det vilda. ? Jag kan inte stå vid sidan av och låta den här skogen försvinna, säger Chris Otahal från södra Karlifornien. Egen klicklista Han arbetar själv med liknande bevarandefrågor, både i yrket och privat hemma i USA och har en egen klicklista för ömmande objekt. Ettklickforskogen.se har sedan en tid varit en länk till hans sida. Han har gjort reklam för sidan och funnit att människor överallt i världen velat vara med i klickandet för skogen. ? När jag tittade närmare på skogen på hemsidan blev jag förälskad i den, säger Otahal som de senaste 20 dagarna köpt ett träd för varje inköpt träd på klicksidan. I dagsläget har därmed totalt 400 träd köpts upp. ? Gammelskogar som denna är så oerhört viktiga, och det försvinner sådana skogar varje dag. Här är en chans att rädda en gammelskog för all framtid med träd på över 700 års ålder. Det inspirerar mig att folk över hela världen upptäcker värdet av denna skog och går samman för att rädda den. Det är ett underbart exempel på hur stora saker kan bli verklighet när människor gör gemensam sak, säger Chris Otahal. Han säger också att projektet egentligen har alla förutsättningar för att lyckas. ? Det finns en villig säljare, det finns en organisation som sparar skogen för all framtid. Det enda som saknas nu är lite pengar. I dagsläget måste stiftelsen få in dryga 200.000 kronor för att kunna lösa ut ägarna av skogen. I sparpotten ligger nu 620.000 kronor, donerade pengar, pengar från trädköp och klickade pengar där externa sponsorer går in och betalar för varje klick någon gör. Tidningen Hälsa är projektets största sponsor och i förra veckan kom tre personer från tidningen upp till Årrenjarka på motorcykel för att titta på skogen. Fjällby som granne I förra veckan åkte Kuriren upp tillsammans med stiftelsens Jenny Strand. Granne med skogen är även Årrenjarkas fjällby som drivs av familjen Mannberg i femte och i framtiden som det ser ut, sjätte generationen. Även denna rörelse, så viktig för besöksnäringen i länet, är beroende av att gammal skog bevaras. En avverkning, som sedan kanske följs av flera skulle ödelägga unika strövområden, jaktmarker där tjädern har sina revir, skyddade boplatser för andra fåglar, björnens jaktmarker, älgens livsrum och faktiskt delar av området Sveriges järvtätaste, gällande Tuorpons sameby. Då Kuriren besökte fjällbyn på torsdagen fanns 40 rovdjursforskare från hela världen på konferensbesök. Ett utmärkt exempel på att kommersiell besöksnäring och bevarande av värdefull natur går hand i hand. För vad skulle man välja att visa för ett så ämnesinriktat och fint internationellt besök? Inte ett kalhygge i alla fall. Lars Mannberg, femte generationen som driver fjällbyn, lovordar ettklickforskogen: ? Ett fint initiativ. Visst är vi beroende av att den här skogen sparas. Avverkas den så är risken att andra intilliggande skogsområden också åker samma väg, säger Lars Mannberg. Kalhygge att visa upp Går det dithän så får den vackert belägna turiststationen med 27 stugor, som årligen har över 5.000 gästnätter, ett kalhygge att visa sina gäster. En utsikt som inte precis känns rolig, inte minst med tanke på att fjällbyn står i begrepp att expandera och satsa ännu mera, i ny restaurang och specialiserat boende. ? Hit kan folk komma och vandra i vackra ledade områden. Man kan köpa fiskekort och jaktkort och få guidning, säger Lars Mannberg som kör Kurirens reportageteam över den 2,7 mil avlånga och en kilometer breda sjön Saggat. Stupande klippa Det är en strålande helt vindstilla dag när vi besöker Årrenjarka. Snöfläckade toppar speglar sig vattnet. I fjärran avtecknar sig en grönblålysande stenklippa. Det är ?Predikstolen?. Ett populärt och fantasieggande utflyktsmål som utgörs av en 350 meter stupande klippa. Denna gamla samiska offerplats ligger på statens mark inte långt från det skogsskifte som ettklickforskogen vill rädda. ? Skogen här är speciell, gammal, ett inte särskilt tjockt träd kan ändå vara uppemot 100 år, säger Lars och visar den skog han så väl känner. Hustrun en fena Här är han ofta, inte minst när han vilar från det intensiva arbetet som turistnäringsidkare. Då är hunden med och bössan över axeln, det gäller då tjäderjakt eller kanske älg. Dra not efter en fin röding blir det också ibland. Hustrun som basar för restaurangen är mästare i att bena ur denna ädelfisk så att det ser ut som att den aldrig haft några ben i kroppen, berömmer Lars. Att markerna ska avverkas bit för bit är Lars och hustrun Guns oro. Den vackra naturen är avgörande för den produkt de erbjuder turister från när och fjärran. Myndigheterna talar mycket om vikten att satsa på turismen men Lars tycker de fina orden stämmer illa med verkligheten. ? Den skog som finns här är inget sågtimmer, det handlar om massaved. Och om man betänker kostnaden att föra över timret till andra sidan sjön. Ja vad tjänar man på det. En vinterväg kostar säkert 100.000 kronor att anlägga, funderar Lars Mannberg. Skogarna i området ägs till övervägande del av just staten. Pengar ur egen ficka Jenny Strand finns med på resan till Årrenjarka. Hon inspekterar ganska tyst en bit av den privatägda skog som är avsedd att räddas. Hon säger att hon är glad över engagemanget, från alla håll, till och med från utlandet där en enskild amerikan går in med 50.000 egna kronor. ? Jag har talat med länsstyrelsen om den här skogen, frågat om inte de kan tänka sig att vara med. Man svarade att det kanske inte var så intressant att gå in i frågan när nu ettklickforskogen.se redan börjat på den. Men handlar det egentligen inte om att vi alla borde hjälpas åt oavsett vilka vi är, säger Jenny Strand. Det är inte många dagar kvar innan skogens öde beseglas. Till den sista juni måste 840.000 kronor ha samlats in. Jenny, Chris, Lars och Gun och flera tusen som klickat för skogen hoppas fortfarande att en nyckelbiotopklassad skog ska få fortsätta att leva och vara värdefull för dess invånare och brukare.