Conny Lundmark vill bara få göra samma saker som sina vänner. Framförallt vill han jaga.
Nu har det gått över ett år. Han får fortfarande inte ägna sig åt sitt största intresse. Allt för att han sitter i rullstol.
Fram till den 15 januari 2014 fick han jaga både hare och fågel från fyrhjuling eller skoter. Men efter 23 års dispens blev det plötsligt nej- utan att några regler hade förändrats.
Han har överklagat länsstyrelsens beslut till Naturvårdsverket och Diskrimineringsombudsmannen utan resultat. Nu står hoppet till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och en lagändring.
Conny Lundmark bor med sin fru Gerd i ett hus i den lilla byn Årrenjarka, en bit från Kvikkjokk. Sedan 24 år tillbaka sitter han i rullstol.
– Vi flyttade hit från Jokkmokk när min fru gick i pension. Tack vare henne klarar jag mig, säger han.
Han har alltid tyckt om att vistas i naturen- och att jaga.
Tidigare har han kunnat delta i jakterna på fågel som orre, tjäder och ripa och småvilt. För att få jaga med hjälp av terrängfordon har han årligen sökt dispens hos länsstyrelsen. Och fått ja, han har fått jaga i hela länet. Men det 24:e året tog det tvärstopp.
– Det finns andra rullstolsburna i andra län som fått dispens både i sitt eget län och i flera andra. Men jag fick nej.
Han får jaga djur som mårdhund, grävling och älg från terrängfordon, men inte hare och fågel, som han är mer intresserad av.
Conny Lundmark överklagade till Naturvårdsverket. Den avslogs. Handläggarna hänvisade till att enligt jaktförordningen går det inte att ge dispens för att han ska kunna använda terrängfordon vid jakt av vare sig fågel eller hare. Då gäller det skogshare som vi har i Norrbotten. Men fälthare, som är vanlig söderut, är tillåtet att jaga på det sättet.
– Skillnaden mellan fälthare och skogshare är att den senare blir vit på vintern, säger Conny Lundmark.
Det handlar om att ta sig fram. Vid själva skjutandet måste motorn vara avstängd.
– Jag kör ju med fyrhjuling helst där det är vägar och stigar, det blir inte så mycket i skogen. Det är ofta svårt att ta sig fram där.
Han beslutade sig för att gå vidare med ärendet och överklagade Naturvårdsverkets avgörande till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Han vill bara få jaga samma arter som gående personer. DO tog inte upp fallet eftersom den här typen av frågor inte omfattas av diskrimineringslagen.
Conny Lundmark tycker att det är tråkigt att han inte får delta i jakten som vanligt.
– Jag är ju ute med mina vänner, men jag får inte jaga.
Till hösten är det fågeljakt igen. Frågan är knappast löst då, men han har fått stöd från många håll.
Jägareförbundet i Norrbotten har gjort ett uttalande som kräver att politikerna sätter stopp för diskrimineringen. Lars-Henrik Andersson, Norrlandsredaktör för tidningen Svensk jakt, har skrivit en debattartikel i ämnet.
– Även landshövding Sven-Erik Österberg har sagt att han tycker att det här borde gå att lösa, säger Conny Lundmark.
Själv har han skrivit till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som är ansvarig minister i det här fallet.
– Jag har skrivit två gånger, första gången tidigt i höstas. Men än har jag inte fått något svar, säger Conny Lundmark som tänker kämpa vidare.