Den allmänna uppfattningen har orubbligt stått fast vid att järn började tillverkas i Norrbotten först någon gång på 1600-talet. Men nu ska Luleå tekniska universitet, LTU, tillsammans med Norrbottens museum påbörja ett projekt som kan förändra den uppfattningen drastiskt.
– Tidigare har man ansett att järnhantering har hört samman med den jordbrukande befolkningen i söder. Så de upptäckter vi har gjort är banbrytande, säger Carina Bennerhag som är arkeolog och doktorand och ska undersöka fynden som gjorts.
Carina Bennerhag säger att när hon hittade indikationer på järnframställning i en myrmark utanför Sangis ville hon undersöka saken vidare.
– De fynden låg och gnagde i mig. Och när vi senare gick ut med metalldetektorer började de tjuta direkt, vi var kanske 500 meter från där vi hade fått de första indikationerna. Och när vi lyfte på mossan hittade vi de första fynden. Vi hade tur, säger hon.
De flesta fynden är slaggprodukter från järntillverkning. Men Carina Bennerhag har också hittat olika föremål, som till exempel en brosch. Fynden är 2 200 år gamla.
– Vi har hittat en yxa där man har varvat olika typer av järn. Och för att minska skörheten har man värmt yxan i en eld och sedan snabbt kylt ned den i vatten. Det är oerhört avancerad metallurgi och det är det äldsta daterade stålet i norden. Det ställer historien på ända, säger hon.
Projektet sponsras med 5,5 miljoner kronor från Berit Wallenbergs stiftelse och Vetenskapsrådet. Och Carina Bennerhag vill tillsammans med Norrbottens museum under arbetets gång hålla en kontakt ut till allmänheten istället för att presentera projektets resultat när allt är över om fem år. Sara Hagström Yamamoto är chef på avdelningen kulturmiljö på Norrbottens museum och hon ser fram emot projektet.
– Vi har inte lagt upp alla planer än. Men inledningsvis ska vi jobba mycket i sociala medier under tiden som vi arbetar. Forskning brukar meddelas först efter att allt är färdigt men nu blir det under tiden som analyserna pågår. Vi ska ha en egen flik på vår hemsida och uppdatera på kulturmilljöbloggen. Men sedan planerar vi också något större mot slutet av arbetet, säger hon.