Hatbrott ska enligt lagen ge strängare straff och hanteras extra snabbt. Det säger straffskärpningsregeln. I verkligheten blir det få fällande domar.
En anledning är bristande kompetens, enligt Jeanette Larsson.
- Polisen är ett led i kedjan, det är viktigt att de fångar upp brotten. Men åklagare och domstolsväsendet har inte heller god kompetens och därför får vi få fällande domar.
Samlingsnamn
Hatbrott är ett samlingsnamn för brott där motivet är att kränka det offret, i gärningsmannens ögon, står för. Om någon till exempel kränks på grund av hudfärg, religion eller sexuell läggning definieras det som ett hatbrott.
- Det otäcka är att man utsätts för något man är, som man inte kan förändra. Det kränker det den egna personen och ens integritet. Man blir ifrågasatt som människa.
Felprioriteringar
I regleringsbreven från regeringen har man inte prioriterat hatbrott de senaste åren anser Jeanette Larsson som tycker att polisen ofta gör felprioriteringar.
- Man tar inte allvarligt på de demokratiska rättigheterna.
När det handlar om hatbrott ska en åklagare leda utredningen, offret ska få ett målsägarbiträdande och utredningen ska hanteras skyndsamt.
- Missar man det läggs det i balanshögen fast det ska vara ett prioriterat ärende, säger hon.
Klart fall av hatbrott
Av det Jeanette Larsson får höra tycker hon att fallet med Tim-Johan Fjellman låter som ett klart fall av hatbrott och det måste polisen sätta stopp för.
- Det är jätteallvarligt och måste få ett slut. Polisen måste göra en stor insats.
I Stockholm finns en hatbrottsgrupp Men det är det enda stället i landet. Inom polismyndigheten finns inga utbildningar inom ämnet.
- Det äventyrar rättsäkerheten då man hanteras olika på olika platser. Det borde ges en rikstäckande hatbrottsutbildning för alla.