"De blev så vana vid att jag kom med bilen att jag kunde vara tio meter från dem. Det var lite häftigt", säger Stefan Hallnor. (Arkivbild)
När vi ringer Stefan Hallnor i Lippi i Arjeplog sitter han på snöskotern i full färd att spana efter älg. Det är första spaningen för vintern.
– Jag bevakar lite. Jag är rädd att älgarna börjar drunkna igen så det blir som förra året. Det var rent av otäckt. Varje gång man åkte ner låg en älg i vaken och det var inte roligt, säger han.
Vandringsleden som älgarna använder går en bit ifrån där Stefan Hallnor bor. Leden fortsätter sedan över Skellefteälven till Uddjaur. Förra vintern var isarna väldigt dåliga och 19 älgar drunknade – innan Stefan Hallnor satte i gång sitt räddningsprojekt då han la ut hö och spelade radiomusik för att förhindra djuren att bege sig ut på den svaga isen.
Projektet visade sig vara lyckat.
– Det har inte drunknat någon älg sedan vi började med utfodringen och nu har det varit så kallt att de har kunnat börja dra i väg över isen, sa Stefan Hallnor i början av januari.
Om det behövs även i år är han beredd att göra en insats igen.
– Börjar de drunkna är jag tvungen. En del tycker att man inte borde göra så för att naturen ska ha sin gång, men det tycker inte jag. Det är jobbigt att se en kalv som står på land och skriker efter mamman som ligger i sjön.
Hur är isläget?
– Det ser mycket bättre ut just nu. Det har frusit på och sen kom det två centimeter snö ovanpå men det ska inte göra så mycket. Det var 22 älgar som hade gått över isen i Racksund, det är just ovanför och håller isen där bör det hålla ganska bra här också.
Han berättar att älgarna kommer längs den här vandringsleden varje år. Förra året försökte han få älgarna att gå 300 meter längre söderut där isen var bättre, men det gick inte.
– Det är lite häftigt egentligen att de generation efter generation alltid går på samma ställe.
Han minns att det kunde vara 50–60 älgar som åt hö vid utfodringsstället.
– De blev så vana vid att jag kom med bilen att jag kunde vara tio meter från dem. Det var lite häftigt.
Med hjälp av sonen lades ett inlägg ut på Facebook för att få hjälp att köpa fler höbalar.
– På en och en halv timme kom det in 10 000 kronor och då bröt vi. Att det skulle gå så fort hade jag inte kunnat drömma om. Det kom pengar från Skåne till och med, säger han och fortsätter:
– Det var fantastiskt. Jag hade inte råd att fortsätta själv, men det löste sig snabbt.