Det finns många teorier och uppfattningar om vilka människor som först kom till Norrbotten. Det har till och med påverkat lagstiftarna. Och skapat fördomar.
- Människor använder sig av vissa fornlämningar för att känna identifikation och tillhörighet till en viss etnisk grupp. Och de använder det för att påstå att just deras förfäder kom först till Norrbotten.
- Sanningen är att det inte finns någon som helst vetenskaplig grund för att kunna säga det eftersom ingen vet hur länet koloniserades. Och det går aldrig att få svar på frågan - om den ens stämmer överens med verkligheten.
Det säger arkeologen och docenten Ingela Bergman som är chef för Silvermuseet och Institutet för subarktisk landskapsforskning i Arjeplog.
Gammalt problem
Den forskning som nu ska startas sker tack vare ett anslag på 27,6 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond. Pengarna ska råda bot på ett gammalt problem:
- Det krävs mycket resurser och många olika typer av forskare för att ta reda på det vi vill ha svar på: hur länet koloniserades och hur människor levde här. Det är ett arbete som kräver många och dyra undersökningar och som tar lång tid att genomföra och många olika typer av forskare.
- Allt detta kostar mycket pengar och det är förklaringen till varför det här arbetet inte gjorts tidigare, säger Lars Liedgren som är arkeolog och verksam vid Silvermuseet.
Forskarna ska studera perioden 500-1500 extra noga eftersom man vet oerhört lite om vad som hände då när det gäller inflyttning till länet. I arbetet ingår att ta fram uppgifter om hur dåtidens människor levde.
Genom att bland annat undersöka olika markområden kan forskarna få fram en bild av hur olika samhällen fungerade och vilka förändringar som ägde rum och hur det påverkade människors levnadsmönster.
- Vi ska vrida perspektivet 180 grader både när det gäller samiskt och rikssvenskt inflytande, säger Ingela Bergman.
Öppet sinnelag
Hon och de andra forskarna har många teorier som de ska testa. Där ingår teorin om att dåtidens samhälle var mångkulturellt.
- Det verkar som om människor hade öppet sinnelag för andra typer av kulturer - man satte inte upp staket eller spärrar, säger Bergman.
Samtidigt talar hon om hur människor ända in i vår tid skapat sig en bild av historien där det talas om vem som var först. Det har i sin tur bland annat skapat krav på fiske- och jakträtter.
- Allt detta bygger på åsikter som inte har någon vetenskaplig grund.
Hon säger att mycket tyder på att det var en blandning av olika folkslag som kom till Norrbotten för att kunna försörja sig och sina familjer.
Det finns flera saker som forskarna ska undersöka. En gäller den klassiska historieskrivningen där det talas om att Norrbotten koloniserades av svenskar på 1300-talet. Enligt denna teori skulle svenskar ha trängt ut den ursprungsbefolkning som fanns i kustområdena.
Tvärvetenskapligt
- Vi är inte säkra på att denna kolonisering ägde rum.
I stället finns det tecken som tyder på ett mer komplext förlopp där den inhemska befolkningen ändrat sitt sätt att leva och därför flyttade, säger Ingela Bergman.
I forskningen deltar flera olika typer av forskare. En av dem är ekologen Greger Hörberg som är verksam vid Silvermuseets forskningsenhet. Han talar om den tvärvetenskapliga forskning som ska bedrivas i projektet. Det handlar bland annat om att arkeologer och ekologer arbetar parallellt för att till exempel datera olika förändringar.
- När människor började odla uppstod en häxkittel av olika nyttjandeformer som man inte bara kan tillskriva en viss grupp.
I det sammanhanget talar forskarna om det faktum att områden kring kusten är gamla renbetesmarker. Det gäller bland annat Storheden och Kallaxheden i Luleå och Heden i Boden.
Forskningschefen Ingela Bergman säger att hon och hennes kolleger varit bundna vid det de har för ögonen. Det gäller också allmänheten.
- Vi skapar en berättelse om oss själva och de minnen som vi har trots att det egentligen är helt fel.
Saknar träd
Ekologen Greger Hörnberg nickar och talar om synen på växtlighet på våra fjäll. De saknar träd. Den gängse synen har varit att det beror på klimatförändringar. Den teorin stämmer inte - det har forskare i Arjeplog kunnat visa.
- Från norra Jämtland och upp till Treriksröset finns omkring 450 stalotomter. Det är gamla bosättningar där människor först kalhuggit fjället och sedan odlat så intensivt att all näring försvunnit ur jorden. Det är det som gjort att fjällen inte kunnat återbeskogas.
Forskarna har också hittat onormalt höga halter av kol i flera områden i Norrbotten. Enligt Greger Hörnberg tyder det på att människor ägnat sig åt svedjebränning för att på sätt skapa en växtlighet som passar dem.
- Våra bästa fyndplatser är ändå det som kallas naturskyddsområden - där är allt orört sedan många år och där hittar vi många bevis för att människor har bott och verkat där.
I forskargruppen ingår sammanlagt tio så kallade seniora forskare - personer som doktorerat och som har lång erfarenhet när det gäller forskning. Förutom de två arkeologerna i Arjeplog och den ekolog som finns där ingår professorer i historia, markkemi, skoglig vegetationsekologi, skogshistoria och nordiska språk i forskargruppen.
Forskningens resultat ska vara klart för publicering om sex år.