Tiden mal vidare i Antnäs fäbodar

Stort byaengagemang och mycket frivilligt arbete ligger bakom insatserna i projektet som omfattar de fyra fäbodvallarna Kvarnvallen, Mittivallen, Orrtjärnsvallen och nyuppbyggda Skärets fäbod, alla belägna på en dryga milen lång sträcka efter en spångad vandringsled. Många frivilligtimmar och skänkt material ligger till grund i projektet som även bekostats av Luleå kommuns landsbygdskommitté med 30.000 kronor. Fäbodvallarna bär på minnen från 1500-talets andra hälft och de små söta stugorna som finns kvar är över 100 år gamla. Om väggarna kunde tala så skulle de berätta om hårt arbetande kvinnor som mjölkade kor på sommarbete och tillverkade ost och smör. Men också om en social sammanhållning och glädjeämnen. Manlig stinta
-Det är inte så långt mellan vallarna och nog gick man mellan en hel del och hade trevligt, man stekte småplättar som var brukligt, berättar Ingalill Granberg som är göteborgska men har bott i Antnäs i 13 år och känner starkt för bygden och dess historia. Vi följer med Ingalill ut till Kvarnvallen, den största och den äldsta av de fyra. Med på turen finns också byns förre ålderman Arne Nyström som har egen erfarenhet av fäbodlivet, han var "stinta" mellan åren 1943-1950. - Min mamma blev sjuk och jag fick som blott 16-årig överta hennes sysslor, det var jag och en massa , som jag såg på det då, tanter. De var väl runt 35 år, säger Arne och ler. Men minnena är fina från fäbodlivet och Arne med sina 81 år, är en av de få kvarvarande som upplevt den tiden. - Jag minns faktiskt också när sista budkavlen från byaåldermannen gick ut i byn att man skulle möta upp och reparera hagen , säger Arne. Att nu fäbodvallarna räddats för efterkommandes förkovran i historiken glädjer honom. Att kunna bjuda byborna och inte minst det uppväxande släktet i byn på det känns fint tycker han. -Men jag är lite orolig för att Ingalill kommer att bränna ut sig, säger han lite halvt på allvar över kamratens sprudlande idéer över hur vallarna ska brukas i vår moderna tid. - Man kan tänka sig att vi ordnar dagar här då vi steker småplättar och det går att göra mycket mera. Vi hoppas att de som går leden tar sig tid att titta in i husen som nästan alla kommer att stå öppna, berättar Ingalill. Skvaltkvarn
Den äldsta fäbodvallen och den största är Kvarnvallen där kvarnanvändandet pågick till strax efter sekelskiftet. - Här fanns tre skvaltkvarnar i bäcken intill, två kvarnstenar finns kvar, och som mest var här 15 stugor. Den äldsta kvarvarande, ursprungligt ägd av Johan Jakob Nyström, är från 1863, årtalet är inristat i den nordöstra långväggen, berättar Ingalill. Hon och Arne visar de tre stugorna som finns där i dag varav en nyligen skänkts till Byautvecklingsföreningen. De två andra är privatägda än så länge. Så småningom hoppas man att även dessa ska ingå i byns ägo. Kvarnvallen var den fäbod som nyttjades längst av de fyra i projektet. Åren 1951 och 1952 var de sista åren som här fanns hela kobesättningar. Efter det förekom endast tillfälligt bete. De två vallarna Orrtjärnsvallen och Mittivallen blev utan kor på 1940-talet. Dessa tre vallar hade gemensam hage som löpte runt Norriskogen och fram mot rågången till angränsande byar. Nybygge
Skärets fäbod, längst ut på Fäbodleden, fick sina stugor flyttade eller rivna under 1950-talet, samma öde som en rad andra vallar gick till mötes. Men under 2000-talet påbörjades en återuppbyggnad av Skärets vall efter initiativ av Antnäsbon och konstnären Gunnar Hansson. Den första stugan stod klar år 2002. - Det är roligt att vi har fått skänkt saker för att inreda stugorna med. Bland annat en fin spinnrock som är tillverkad på fäbon, berättar Ingalill som förklarar att hon har förrådet fullt hemma i villan av gamla saker. Så något problem att inreda i stugorna kommer man inte att ha, och frivilliga som gärna vill hjälpa till med det arbete finns också. Hårt jobb, trivsam vardagssamvaro kännetecknade fäbodlivet men det omgavs också av mystik och tro på oknytt. - Det ska vi nog ta in här också, skapa lite troll, säger Ingalill Granberg som tänker på barnens trivsel. För att de, Antnäs rötter, ska vilja föra traditionerna och historiken vidare är viktigt för denna hembygdsivrare.
Fotnot: Fäbodleden är 10,4 kilometer lång och startar vid Sörbyakyrkan-Sörbyhallen i Antnäs. Den går sedan förbi de fyra fäbodvallarna. Leden är spångad och skyltad. De historiska data som används i artikeln. härrör från Jan-Olov Nyströms skrift Antnäs historiaspråk och minnen.