Från missbruk till att bli accepterad igen

# # # Den som vill ta sig ur ett liv med narkotikamissbruk och upprepade fängelsestraff måste inte bara övervinna begäret och sluta med sitt missbruk. Det gäller också att bli accepterad i samhället.
# # # För Pelle Lindström i Älvsbyn var det först otänkbart att bo kvar på den egna orten när han ville bort från flera års dagligt narkotikamissbruk och brottslighet. Många i Älvsbyn visste att han knarkat och suttit inne. Han trodde aldrig att folk skulle börja acceptera honom. Ända valde han att försöka att bo kvar på hemmaorten.
# # # Han gjorde sitt livsval när han skulle bli pappa. Han fick också något som var viktigare än sig själv, en dotter. Innan dess gick varje dag ut på att få tag på amfetamin.
# # # Möt två personer i Norrbotten som berättar om sin kamp bort från ett liv de levt i Norrbotten i flera år med häftiga kickar, misär, ångest och döda kamrater.
De började med narkotika och kriminalitet i tonåren. I många år hade de upprepade gånger svikt stora löften, sin familj och sina vänner och måste kämpa för att bli accepterade igen.
# # # Nu försöker de också hitta nya slags kickar i livet när den grå vardagen tränger på.

ÄLVSBYN2004-09-13 06:30
Under flera år satt 26-årige Pelle Lindström från Älvsbyn av och till i fängelse.<br>Så fick han veta att han skulle bli pappa. <br>Det blev vändpunkten.<br>Men för många hemma i Älvsbyn var han fortfarande en brottsling och knarkare.<br>När Pelle släpptes ut från sitt andra fängelsestraff från riksanstalten i Malmö, för fyra år sedan, var han 22 år. Från fängelset hade han brevväxlat med sin 10-årige lillebror som längtade att få hem storebror till Älvsbyn igen och Pelle lovade sin lillebror och familjen att nu, den här gången skulle han verkligen försöka att lägga av med narkotika och brott. Nu skulle det bli annorlunda.<br>Under de sju månader som han satt i Malmö tog han inga droger alls. Det fanns inga. Det var stenhård kontroll av besökarna. Innan det fängelsestraffet hade han använt amfetamin dagligen.<br>Familjen hemma i Älvsbyn ordnade en lägenhet åt honom, köpte möbler och TV. Hans mamma gick in som borgenär på lägenheten, annars hade det aldrig gått. Han hade stora hyresskulder från den förra lägenheten och hade till och med sålt möblerna för att få pengar till knark. <br>Påtänd efter tio minuter<br>Så blev han frisläppt. Den nya lägenheten stod färdig i Älvsbyn.<br> ? Men det tog inte mer än tio minuter från att jag blivit frisläppt tills jag var påtänd. Min lillebror som var tio år hade åkt till min nya lägenhet hemma i Älvsbyn och satt och väntade på att jag skulle komma. Jag hade lovat att vi skulle göra grejer tillsammans. Efter tre dygn kom jag till slut, påtänd. Den blick min lillebror gav mig då ... det var som om han gick sönder, minns han tydligt.<br>Efter ett halvår hade han sålt alla nya möbler för att få pengar till knark. Hans mamma fick stora hyresskulder på lägenheten som hon stod som borgenär på. Så mycket var hans löfte värt. <br> ? Det är en besvikelse för ens omgivning hela tiden. Själv är man ju inte med så mycket känslomässigt, säger han.<br>Sedan ett år tillbaka arbetar Pelle Lindström på IOGT-NTO i Älvsbyn på en OSA-tjänst, Offentligt skyddat arbete. Han väntar utanför lokalen, med keps på huvudet och hälsar välkommen på brett Älvsbymål. Uppe i lokalen bjuder han på nybryggt kaffe. Han tar en kopp själv och sätter sig på andra sidan köksbordet med händerna om koppen. <br>Han har fullt med olika tatueringar längs armarna. På den högra visar han ett intatuerat namn, som är hans dotters följt med födelsenummer och på den vänstra armen syns hans sons namn, två för honom livsviktiga personer.<br>Barnen framför drogerna<br> ? När allt vände för mig hade jag träffat en tjej och hon blev gravid, men så blev jag häktad igen. Då sökte jag behandling istället för fängelse. Jag hade aldrig uppfyllt kraven för det tidigare och fick överklaga till hovrätten och blev beviljad behandling i ett år. Jag hade inte riktigt bestämt mig för att sluta med narkotika då men fick jobba med mig själv. Efter ett halvår föddes min dotter. Jag var drogfri och kunde vara med på förlossningen.<br> ? Jag fick något som betydde mer än mig själv. Från och med då har det gått jäkligt bra.<br>Han tycker att han i dag har två liv att välja mellan. <br> ? Om jag skulle ta ett återfall, då väljer jag att leva i missbruket och där går hela ens verklighet ut på droger. I dag har jag fått så mycket. Jag har mina barn, jag väljer dem framför drogerna. Så barnen har haft väldigt stor betydelse. Jag har ett fullt fungerande liv, jag har tagit mig tillbaka bra. Från att inte haft bostad, att ha drogat varje dag och suttit i fängelse, så har jag nu min dotter varannan vecka och går till jobbet varje dag, säger han.<br>Han har fått slita för att få det liv han har i dag.<br> ? Att sluta missbruka är bara en del. Du ska komma tillbaka i samhället också. Du ska betala räkningar, bli accepterad och passa in. Det tar tid. Bara att få en lägenhet är jättesvårt. Bara jag sade mitt namn så var det omöjligt, ?nej, dig vill vi inte ha som hyresgäst?. Socialen måste gå in som borgenär. För att de ska slå på elen måste du ha en borgenär och för att öppna telefonen. Man har fuskat så mycket under sitt missbruk. Man har skitit i att betala räkningar och gjort bedrägerier och begått brott.<br>Är du skyldig mycket?<br> ? Jo, och jag ska försöka göra en skuldsanering. I missbruket är du ständigt skyldig folk pengar. När jag kom in på behandlingshem hade jag skulder till folk. Nej, ingen sa att jag skulle ut och skaffa pengar på en gång. Jag har fått betala av tills jag är skuldfri på de beloppen.<br>Han har varit dömd för stöld, misshandel, bedrägeri, narkotikabrott, rattfylla, inbrott och olovliga körningar. Efter fem års dagligt missbruk av amfetamin valde han att försöka skapa sig ett liv utan narkotika och kriminalitet, men i hemorten Älvsbyn visste många att han suttit inne så han var inte särskilt accepterad eller omtyckt ute i samhället.<br> ? Jag tänkte faktiskt flytta härifrån men det har gått jäkligt bra. Det är ofta folk kommer fram och säger att vad kul att det har gått så bra. Det är skönt att höra. Sedan finns det folk som tittar snett på en och bara väntar på att något ska gå fel och det sprids rykten. Men det får rinna av, huvudsaken att man själv vet vad man gjort, säger han.<br>Skönt sitta inne i början<br>Första gången Pelle dömdes till fängelse när han var tjugo år kändes det inte så mycket att han fick fängelsestraff. Han var så drogad. I början tyckte han till och med att det var ganska skönt att sitta inne, det blev ett uppehåll i missbruket. Han hade varit utan bostad och var ganska nedgången. Nu fick han äta och sova.<br> ? Mamma skjutsade mig till Haparanda, hon sade som inte så mycket. Det som kändes mest med fängelsestraffet var det här med familjen och vad som händer med ens syskon och mamma och pappa. Sedan är det ju inte så utvecklande att sitta på fängelse. Man tänker bara på att tiden ska gå, säger han.<br>När han fick sitt första fängelsestraff hade han missbrukat narkotika regelbundet sedan han var 18 år och begått brott för att få pengar till knark. För honom personligen har narkotikamissbruket och kriminaliteten gått hand i hand. Men han påpekar att den som begår upprepade brott inte behöver vara missbrukare.<br>Rökte hasch som 17-åring<br> ? Fast att vara kriminell är som ett missbruk också, du begår brott och för en kick av det. En del har det som livsstil. Jag begick brott för att få pengar till droger och sket i vilket brott det var. Visst hade jag gjort något inbrott tidigare när jag var yngre, men det var mer för spänningens skull, det gjorde man inte för att överleva. När man är missbrukare måste man begå brott för att finansiera sitt missbruk, säger han.<br>När han var 17 år och började gymnasiet i Piteå provade han att röka hasch första gången. Det hade han bestämt sig för att aldrig göra i sitt liv men han umgicks i ett gäng som festade mycket.<br> ? Vi satt i baksätet i en kompis bil när en annan kompis plötsligt tog fram hasch. Knarkar du din sopa?! Sådan där skit håller inte jag på med! sade jag. Men det var där jag testade, fortsätter han.<br>Han talar om de många beslut som tonåringar faktiskt tar varenda dag. De bestämmer sig för att klä sig som punkare eller något annat, att se ut si eller så eller att vara si eller så. Det handlar mycket om att känna samhörighet. Det är många beslut varje dag även om de är ganska små. <br> ? Men sedan finns det beslut man tar, som påverkar en resten av livet, säger han.<br>Först rökte han hasch på helgerna men sedan blev det mer och mer, varje dag. Visst märkte hans gamla kompisar att något var fel och antingen valde de kompisarna bort honom eller så gjorde han det själv. Han fick nytt umgänge och hoppade av gymnasiet. Hans syskon hörde rykten i Älvsbyn om vad han höll på med, men han nekade i sten, inte höll han på med sådant. <br>Fastnade i missbruket fort<br>Från att ha testat amfetamin tills att varje dag gick ut på att ta amfetamin, gick det väldigt fort. Det tog bara någon månad. <br> ? Vissa gånger mådde man väldigt bra i sitt missbruk men det var långt mellan gångerna. D
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om