Vill inte tvingas flytta

Eva Ursin och Frode Andreassen driver en hästgård med uppfödning i södra Alträsk. De flyttade till byn i våras. En dag i mitten av maj pågick någon form av skjutövning. Ett ettårigt sto blev då så skrämt att hon rusade i väg och sprang rätt in i ett metallstaket. Stoet skadade ena frambenet allvarligt. Eva Ursin berättar att hon investerat stora belopp för att avla fram stoet. Hon befarar att hästen blir svår att sälja vidare. - Jag tänkte att det skulle bli en hoppare i världsklass, hon löshoppade jättefint innan det här hände. Men stoet, Greatest Esprit Best Jumper, lär inte göra skäl för sitt namn på hoppbanan. Skadan har medfört att hon fått sämre rörlighet.- Hon kommer att riva med ena frambenet, säger Eva Ursin. Stressar hästarna
Hon kontaktade försvaret och uppfattade att någon representant skulle komma och besöka gården efter det som inträffat. Fortfarande har ingen varit där. Ett av stona på hästgården är nu dräktigt, men för säkerhets skull har Eva Ursin skickat den hästen till Piteå för att den ska få lugn och ro.- Hon kan bli stressad av skjutandet, jag vill inte att något händer igen. Eva Ursin och Frode Andreassen fick ingen information om planerna på att utvidga skjutfältet innan de köpte gården för 2,5 miljoner kronor. Nu är de oroliga över att miljön kommer att försämras och att de kanske på sikt tvingas flytta om försvaret vill lösa in fastigheter. Kräver konsekvensanalys
Byns samfällighetsförening har skickat en skrivelse till byarepresentanten i det så kallade skjutfältsrådet. Skrivelsen har även skickats till kommunen. Av den framgår det bland annat att byborna saknar dialog med försvaret om vad som planeras i området framöver. De kräver också att alla eventuella investeringar stoppas tills dess att konsekvenserna av militär verksamhet i området är utredda. I södra Alträsk finns fem bofasta hushåll och flera fritidshus.Anita Eklund och hennes familj har bott i södra Alträsk i nästan tio år. Fastigheten har varit hennes familjs ägo länge. Hon och familjen var väl medvetna om att byn låg intill ett skjutfältsområde, men de upplever att skjutande ökat alltmer under de år de bott i byn. - Det smäller högre och högre. Det kommer från ingenstans och så tvärdundrar hela huset.Anita Eklund befarar att försvaret på sikt kommer att lösa in byavägen, som i dag inte håller för någon trafik med militära fordon.- De vill ha tag i vägen och förstärka den för tunga fordon. Det blir inte trevligt och värdet på husen blir mycket lägre.Anita Eklund berättar att hennes son åker taxi till skolan och oroas över att eventuell militär trafik kan innebära sämre framkomlighet och långa väntetider på vägen. - Vi har rustat, repat och byggt till fler hus. Det vore tråkigt om vi inte kan bo kvar. Roger Larsson, informationschef vid Artilleriregementet, bekräftar att det smäller mer i dag än förut. Däremot skjuts det mindre än innan år 2000, då dåvarande
A 8 blev artilleribataljon.- Det är klart att det skjuts mer nu än under åren 2000-2005, eftersom det blev ett artilleriregemente 2005. Problemet är också att det numera hålls slutövning under våren då det är lite snö och inga löv i träden.