Nästan hela Aleppo har tagits över av Assad-regimen. Det är den östra delen av den syriska staden som ännu styrs av rebellgrupper och som inte lyder under diktaturen. Men regimen är på väg att ta sig in även i östra området av Aleppo. Vapenvilan är bruten och bomberna har börjat falla igen.
Kalixbon Hasan Hams bodde i Aleppo i åtta år innan han flydde 2011. Men fortfarande förfasas han av nyheterna som når Kalix.
– Förut hade regimen bara en liten del av staden. Men nu har de 95-96 procent av staden, säger han.
Det här hade inte hänt om inte Vladimir Putin hade lagt sig i, tror han.
Hasan Hams har fortfarande kvar sin mor, bror och syster i Aleppo. Pappan dog i en bombning för ett år sedan.
– Jag hör av dem en gång i veckan eller varannan vecka. När de kan skickar de röstmeddelanden åt mig och säger: ”Vi lever fortfarande”. I går sade min syster att det hade bombats just utanför universitetet.
Det går knappt att föreställa sig hur det är att leva i Syrien och Aleppo i dag. Hasan Hams följer händelserna via släkten och via sociala medier. Han har vänner i östra delen av Aleppo, men sedan en månad tillbaka går det inte att få kontakt med någon. Regimen har strypt vägen till mat, bränsle och andra viktiga förnödenheter. Och nu har bombningen börjat.
– Jag ser ju vad som händer via sociala medier: ”Rädda oss”. Det dödas överallt. Det ligger döda kroppar överallt. Läget är så dåligt där.
Har du något hopp om att kriget kan ta slut?
– Alla vill ju att det ska ta slut och hoppet lever. Om man ser på Aleppos historia har det varit långa perioder med regimstyre. Men Aleppo kommer tillbaka till folket någon gång. Tyvärr är det människor som får betala för det med sitt blod och sin själ, säger han och fortsätter:
– Det görs ingen skillnad på folk nu. De kanske får bort en terrorist genom en bombning, men varför ska 100 civila behöva dö samtidigt?
Frågan är hur blodiga striderna i östra Aleppo kommer förbli. Det ser dystert ut just nu.
– Vi kan bara hoppas att de lyckas fly, säger Hasan Hams som försöker fokusera på livet i Kalix, även om det är svårt.
– Man kan inte bara fokusera på det som händer där. Och det är svårt att förstå, även för mig. Man tror inte att det är sant när man ser hur många som är döda. Och så var det för mig när jag fick höra om min pappa. Jag trodde inte att det var sant. Men tro mig: Alla familjer har förlorat någon. Och jag är fortfarande orolig varje gång jag försöker nå min familj som är kvar. Tänk om de inte svarar?